Vårdarenan 2026

I akuta och intermediära vårdmiljöer arbetar team under hög belastning, i ständigt skiftande konstellationer och med begränsade resurser. I den verkligheten blir samverkan avgörande, för både arbetsmiljö och patientsäkerhet. På akutmottagningen och MIMA vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har man arbetat systematiskt med att identifiera, träna och förstärka konkreta samarbetsbeteenden, kopplade till psykologisk trygghet och teameffektivitet. Fokus har legat på hur vi pratar med varandra, när vi stämmer av och hur vi skapar tydlighet i vardagen – även när tempot är högt. Arbetet bygger på Organizational Behavior Management (OBM) och team-forskning, och har följts upp med mätningar av faktiska beteenden, inte bara attityder. Under detta pass delar verksamhetschefer och beteendeexperter konkreta erfarenheter från implementeringen. Du får ta del av ett arbetssätt som inte kräver stora omorganisationer, men som kan ge stor effekt genom hög precision i det som faktiskt driver samarbete och resultat. För dig som leder eller utvecklar vårdverksamhet: hur kan små, strukturerade förändringar i beteenden skapa större trygghet, bättre arbetsmiljö och säkrare vård? 
Presenteras i samarbete med Behaviour Design Group.

Moderatorn hälsar välkomna till två välfyllda dagar!

Hur kan artificiell intelligens och digitala verktyg revolutionera mötet mellan läkare och patient, vilka nya möjligheter och utmaningar uppstår när vården blir mer automatiserad och hur ser vi till att tekniken stärker, snarare än ersätter, den mänskliga kontakten och det kritiska tänkandet? Låt dig inspireras av Charlotte Blease, författare till boken ”Dr. Bot”, som utforskar framtidens vårdlandskap och väcker nya tankar om vad som verkligen gör vården mänsklig.

Hur påverkar internationella handelsregler och prispolitik läkemedelsindustrins investeringar och patienters tillgång till nya behandlingar i Sverige och Europa? I en tid då Sveriges ställning inom life science står på spel diskuteras vilka lösningar och samarbeten som krävs för att säkra både innovation och vår framtida konkurrenskraft.

Var med och lyssna in på inspelningen av ett avsnitt av Kronikerpodden. "Om hur vi lever, lär och vet – när sjukdomen inte går över"

kronikerpodden.se

Regeringen har beslutat att varje kommun ska ha en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Det är ett viktigt steg mot en mer jämlik, patientsäker och kunskapsbaserad kommunal hälso- och sjukvård. Men hur omsätter vi lag till praktik?

Under seminariet beskrivs och samtalas det om hur MAR kan vara en drivkraft för förbättring. Genom förändringsledning med fokus på hållbar förändring får du i detta seminarium konkreta verktyg för att bygga lokala strukturer som stärker kvaliteten inom den kommunala hälso- och sjukvården. Hur kan den som är chef medvetet och strukturerat leda en organisation genom förändring. Det handlar om att skapa förståelse för varför förändringen behövs, engagera medarbetare och bygga förtroende. En viktig del är att identifiera hinder och möjliggörare, samt att anpassa insatser efter lokala förutsättningar.

Seminariet visar hur strategisk förändringsledning kan skapa en hållbar, personcentrerad ledningsstruktur som ger kvalitet och värde. Det tar också upp hur MAR-rollen behöver utformas för att fungera effektivt.

Arrangeras i samarbete med Sveriges Arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna

Kunskapen om vaccinationsbehov är förvånansvärt låg – även bland dem som står mitt i vården När sjukdomar försvinner ur vardagen bleknar också förståelsen för varför vi bör vaccineras. I tider av ökad oro och beredskapskrav blir vaccination inte bara en medicinsk fråga – utan en fråga om samhällssäkerhet. Därför behöver både du och din personal se över ditt vaccinationsskydd och förmodligen komplettera det.

Vårdens direktörer möts för att diskutera strategi, ledarskap och hur resurserna bäst används när vården står inför nya krav. En framtidsspaning om styrning, prioriteringar och vägen framåt.

Vetenskapligt lärande i fokus – hur stärker vi forskningens plats i kliniken?

För att vården ska utvecklas krävs att medarbetare ges möjlighet att kombinera kliniskt arbete med forskning. Fokus ligger på hur olika professioner kan få bättre förutsättningar att bedriva patientnära forskning genom skyddad tid, strukturerat stöd och ett lärandeklimat som främjar nyfikenhet och utveckling.

Arrangeras i samarbete med Svenska Läkarsällskapet

Trots nationella mål om jämlik vård avgör bostadsorten ofta vilken läkemedelsbehandling en patient får. Regionala läkemedelslistor är idag ofta så begränsande att de försvårar den individanpassade vården – en vård som är livsnödvändig för personer med kroniska sjukdomar som astma och KOL. Här måste behandlingen kunna anpassas efter patientens unika behov och förmåga. Frågan är hur regionala rekommendationer kan utformas för att säkerställa att patientens behandlingsbehov prioriteras högre än enkelhet för förskrivarna?

I samverkan med Chiesi.

Seminariet undersöker den historiska potentialen att utplåna fler folksjukdomar, där medicinska genombrott nu gör det möjligt att behandla sjukdomsorsaker snarare än att bara dämpa symtom. Utmaningen är att innovationen rör sig snabbare än vårdsystemet, vilket skapar ett glapp. För att Sverige ska kunna ta emot nästa generations lösningar och göra denna resa igen, krävs modernare styrning, snabbare införande och bättre samordning. Panelen belyser hur vi säkerställer att dessa innovationer - som är en avgörande samhällsinvestering för att minska lidande och kostnader inom områden som obesitas och Alzheimers - implementeras. Vi står vid ett avgörande vägskäl: vi måste agera nu för att ta kontroll över fler folksjukdomar.

Programpunkten presenteras i samarbete med Roche Sverige

Hur kan vi tala om världens bästa vård när det är så svårt att få tid på vårdcentralen och patienter ofta hänvisas till akuten? Trots ökade resurser upplever många att tillgängligheten brister, samtidigt som sjukvården år efter år toppar listan över svenskarnas viktigaste politiska frågor.
Läkaren och debattören Fanny Nilsson belyser sjukvårdens vägval och de utmaningar som präglar dagens och morgondagens vård. Med utgångspunkt i egna erfarenheter och internationella jämförelser reflekterar hon kring tillgänglighet, prioriteringar och jämlikhet. Vilka krav kan vi ställa på vården? Hur kan vi möta framtidens behov och samtidigt värna principen om allmän och jämlik vård?Fanny Nilsson, läkare och debattör, har rest genom Europa för att undersöka hur sjukvårdssystemen i Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien fungerar i praktiken. I reportageform utforskar hon hur idén om allmän sjukvård vuxit fram, vilka utmaningar systemen nu står inför och hur förändringar som privatisering, specialisering och dyra läkemedel påverkar tillgången till vård.
Genom intervjuer med forskare, vårdpersonal och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där frågor om resurser, prioriteringar och jämlikhet blir allt mer akuta. Hur ska vården klara framtidens krav? Vad är rimligt att förvänta sig? Och hur kan vi värna principen om allmän och jämlik vård i en tid av ökande förväntningar och begränsade resurser?

När kommunerna tar ett allt större ansvar för den nära vården blir frågan om samverkan, kompetens och patientsäkerhet i hemmet allt viktigare. Arbetet kring patienten bygger på nära samarbete med vårdcentraler, specialistvård och andra kommunala verksamheter.
Få en glimt in i den dagliga verksamheten för sjuksköterskor, rehabpersonal och andra specialistfunktioner som arbetar i människors hem - med ett brett spektrum av patienter: från palliativa barn till äldre med psykiatriska diagnoser och missbruk.
Vi får höra hur Nässjö kommun arbetar med:

• Att samordna insatser från olika specialiteter i en trygg och patientsäker hemmiljö
• Samverkan och gränsdragningar mellan vårdcentraler, kommunal hemsjukvård och slutenvård
• Hur dokumentation, digital infrastruktur och ansvarsfördelning påverkar arbetet
• Vilka utmaningar som finns kvar att lösa för en sömlös vård
• Vikten av vårdplaner och beredskap för varje individ
• Gränser som flyttas för vad som faktiskt kan göras i hemmet.

Ett seminarium för dig som vill förstå vad kommunal hemsjukvård verkligen innebär – och hur vi på riktigt bygger nära vård i praktiken.

I den offentliga kommunikationen betonas ofta att rutiner och system finns på plats för att garantera säkerheten. Samtidigt vittnar personal om en vardag där underbemanning leder till stress och svåra prioriteringar, där språkförbistring försvårar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter, och där kompetensbrist kan göra det svårt att hantera både akuta och komplexa situationer. Är patientsäkerheten verkligen aldrig hotad?
Samtalet belyser patientsäkerhet ur tre perspektiv: systemnivå, verksamhetsnivå och medarbetarnivå. Fokus ligger på hur ansvar, ledarskap och kultur samspelar för att förebygga risker och skapa tryggare vård. Vilka är de största utmaningarna och vilka lösningar krävs för att säkerställa patientsäkerheten genom hela vårdkedjan?

Vad kan 1.5 miljoner patientdagar berätta om det vi ännu inte vet om livet med typ 1-diabetes? Ingen förberedd presentation. Bara nyfikenhet, data och någon som vet vilka frågor som faktiskt betyder något i kliniken. 700 patienter med typ 1- och typ 2-diabetes har donerat sin data till forskning — inte bara terapidata, utan allt det som omger den: sömn, träning, mens, hjärtfrekvens, steg, och annat som sällan hamnar i journalen men som patienten lever med varje dag. Under den här sessionen ställer Fredrik och Magnus frågor mot den datan — live, på scenen — med hjälp av Syno, ett AI-verktyg för forskning i stora känsliga datamängder som används av forskningsgrupper och universitet i Europa och USA.

Region Gävleborg har bildat ett nytt bolag för att samla regionens offentligt drivna hälsocentraler. Syftet är att skapa en mer flexibel och tillgänglig primärvård. Kenneth Jacobsson, med lång erfarenhet inom vården, har utsetts till vd för bolaget. Vilka utmaningar kommer denna nya form för primärvården att möta och vilka knutar kommer formen att lösa upp?

Tio år av medicintekniska genombrott – Vi korar vinnarna av Medtech4Health Innovation Award för tionde året i rad. Priset lyfter fram goda exempel på medicintekniska lösningar som innebär betydelsefulla förbättringar av vården, en ökad hälsa och livskvalitet hos patienter, samt underlättar för ny medicinteknik att implementeras i vården.

Programpunkten presenteras i samverkan med Medtech4Health.

I takt med att artificiell intelligens (AI) implementeras i vården uppstår frågor om hur tekniken förändrar vården och läkarnas arbete, förhoppningarna är stora att tekniken ska befria läkare från de administrativa bördor som upptar upp till 40 % av deras arbetsdag. Pågående diskussioner handlar om huruvida AI primärt kommer att ersätta läkare vid rutinuppgifter eller öka deras förmåga att fatta komplexa beslut, men lite är känt om hur dessa förändringar faktiskt kommer omforma läkarkåren eller hur läkare upplever dessa förändringar på nära håll.

I forskningsprojektet EFAAI (Effektivt och flexibelt arbetsliv i sjukvården med digitala verktyg och AI-stöd) vid Högskolan i Halmstad har vi undersökt hur arbetet för läkare i primärvården förändras när generativ AI används för automatisering av dokumentation. Den implementerade tekniken fångar upp samtal mellan läkare och patienter och genererar automatiskt kliniska anteckningar, remisser, sjukskrivningsintyg baserat på det kliniska mötet. Tekniken representerar ett betydande skifte i hur administrativa uppgifter hanteras inom primärvården, vilket förändrar traditionella dokumentationsarbetsflöden.

Snart har ett år gått sedan Sveriges sju universitetssjukhus inledde sitt gemensamma samarbete, Swedish University Hospital Alliance. Fokus ligger på hur alliansen kan bidra till en mer jämlik och tillgänglig högspecialiserad vård för patienter i hela landet. Samverkan öppnar nya möjligheter för forskning, innovation och utbildning på nationell nivå. Vilka effekter har samarbetet haft på arbetssätt och effektivitet inom hälso- och sjukvården, och hur rustar alliansen för att möta framtidens utmaningar? Vad kan vi förvänta oss framöver?

Typ 1-diabetes kostar redan samhället 12,9 miljarder kronor varje år. Sverige har näst flest fall i världen och insjuknandet ökar kraftigt, särskilt bland barn under fem år, där antalet nya fall är 50 procent högre än för bara 10–15 år sedan.

Parallellt sker ett medicintekniskt skifte. Behandlingen av typ 1-diabetes genererar oändliga mängder data, och AI‑baserade system, nya insulinpumpar och sensorer gör det redan möjligt att uppnå betydligt bättre behandlingsresultat och livskvalitet. Tekniken kan snart fungera som en artificiell bukspottkörtel vilket sätter både drabbade och vården i ett helt nytt läge.

Men tillgången till den moderna diabetestekniken är ojämlik. Skillnaderna mellan regionerna är stora och tillgången minskar drastiskt med stigande ålder. Många patienter behandlas fortfarande med samma teknik som för 30 år sen.

I detta seminarium möts regionpolitiska beslutsfattare, vårdprofessioner, patienter och visionära AI‑entreprenörer inom diabetes för ett gemensamt samtal om ansvar, möjligheter och hinder.

• Hur kan vi tjäna på den tekniska utvecklingen?
• Vilka hinder måste övervinnas?
• Vågar vi lita på AI i behandlingsbeslut?
• Och hur säkerställs en jämlik tillgång till modern diabetesteknik?

Arrangeras i samarbete med Barndiabetesfonden.

Arbetsmiljön i vården är hårt pressad, och sjukvårdsminister Elisabeth Lann har öppnat för en nationell kriskommission. Behövs en sådan – är det verkligen en kris, och vad skulle en kommission kunna tillföra som regionerna inte redan försöker lösa? Panelen diskuterar vad som krävs för att skapa en hållbar arbetsmiljö, varför tidigare insatser inte har räckt och vilka nya grepp som behövs för att vända utvecklingen.

På akutkliniken i Umeå arbetar ett team med att identifiera och stötta patienter som har svårt att hitta rätt hjälp i sjukvården. Det kan till exempel gälla vid hälsoångest, psykiatrisk samsjuklighet, smärta och missbruk. Ta del av erfarenheterna från hur man organiserar dynamiska team kring enskilda patienter med komplexa vårdbehov.

Ett samtal om varför vården behöver flytta närmare patienten och hur innovation blir en avgörande del av lösningen. Lösningarna för Sjukhus hemma finns redan och många regioner arbetar idag med vårdformen. Nu behöver vi skala upp och arbeta ännu mer tillsammans mellan sjukhus, akademi och industri. Med exempel och resultat från Sjukhus hemma lyfter Tue David Bak hur nya arbetssätt kan öka tillgängligheten, stärka patientupplevelsen och bidra till en mer hållbar, framtidssäker och resurseffektiv vård. Innovation Skåne och Skånes universitetssjukhus driver tillsammans arbetet med att skala upp Sjukhus hemma och erbjuda fler patienter vård i hemmet.

När krisen slår till ställs både ledarskap och samverkan på sin spets. Att hantera professionella uppgifter under stor press, samtidigt som personlig oro kan vara närvarande, kräver tydliga strukturer och ett starkt stöd från organisationen. Vad krävs för att medarbetare ska kunna fokusera och agera effektivt i akuta situationer? Vilka faktorer avgör om samarbetet mellan olika professioner och externa aktörer fungerar när det verkligen gäller? Under denna programpunkt diskuteras utmaningar och lösningar för att skapa trygghet, handlingskraft och samarbete i krisens mest avgörande ögonblick.

Hur kan magnetmodellen bidra till att utveckla och stärka svensk hälso- och sjukvård? Vilka erfarenheter finns från studien Magnet4Europe i arbetet med att skapa en vårdmiljö som främjar kvalitet, engagemang och professionell utveckling och i förståelsen av Magnet i en svensk kontext? I föredraget delar vi med oss av forskningsresultat och goda exempel på tillämpning av modellen från några deltagande sjukhus. 

Magnetmodellen, som har sitt ursprung i USA, lyfts ofta fram som en effektiv organisationsmodell för att skapa attraktiva arbetsplatser och högkvalitativ vård. I svensk kontext diskuteras möjligheter och utmaningar med att anpassa och implementera modellen för att nå önskade mål. Fokus ligger på utvecklande ledarskap, medarbetarskap där patientnära medarbetare ges inflytande i beslut och utvecklingsarbete, samt en vård där patientens röst och delaktighet stärks.

Föredraget belyser vägen mot en vård där arbetsmiljö, kvalitet och utveckling går hand i hand – med magnetmodellen som ett evidensbaserat ramverk för att stärka omvårdnad, ledarskap och arbetsmiljö.

Hur kan hälso- och sjukvården samarbeta för att införa AI på ett effektivt och hållbart sätt? Vilka erfarenheter finns kring ledning, ledarskap och förändringsarbete när nya teknologier och arbetssätt ska införas?
I flera regioner pågår ambitiösa satsningar på systemnivå för att utveckla och införa AI inom vården. Samtidigt lyfts vikten av tydlig vägledning och styrning för att lyckas med digitala transformationer. Erfarenheter visar att förändringsarbete kräver engagemang, delaktighet och ett bra ledarskap för att skapa förutsättningar för långsiktig framgång.
Samtalet fokuserar på samarbete, ledarskap och förändringsarbete – avgörande faktorer för att AI ska göra verklig skillnad i svensk hälso- och sjukvård.I vissa regioner pågår ambitiösa satsningar på systemnivå för att utveckla och införa AI inom vården. Samtidigt lyfts vikten av tydlig ledning och styrning för att lyckas med digitala transformationer. Erfarenheter visar att förändringsarbete kräver engagemang, delaktighet och ett starkt ledarskap för att skapa förutsättningar för långsiktig framgång.
Samtalet fokuserar på samarbete, ledarskap och förändringsarbete – avgörande faktorer för att AI ska göra verklig skillnad i svensk hälso- och sjukvård.

Hur förbereder sig vården och samhället för svåra etiska beslut när krisen är ett faktum? Etisk beredskap handlar om att ha strukturer, kompetens och mod att fatta avgörande beslut under press – när resurser är begränsade och konsekvenserna stora. Vilka verktyg och stöd behövs för att medarbetare och ledare ska kunna navigera i komplexa etiska dilemman? Vilka erfarenheter, utmaningar och möjliga vägar framåt finns för att stärka den etiska beredskapen i hälso-och sjukvård och samhälle?

Vilka faktorer är avgörande för att artificiell intelligens verkligen ska skapa värde i vårdens vardag? Trots stora förhoppningar kring AI är det först när tekniken integreras i verksamheten på rätt sätt som den kan bidra till bättre arbetsflöden, ökad kvalitet och förbättrade patientresultat. Forskare och kliniker delar erfarenheter av att införa AI-lösningar i praktiken: vad krävs för att gå från pilotprojekt till verklig nytta, hur kan samverkan mellan teknik och vårdpersonal utformas, och vilka utmaningar och möjligheter finns på vägen mot en mer datadriven och effektiv hälso- och sjukvård?

Samverkan mellan myndigheter är avgörande för att bygga en robust krisberedskap i Sverige. När samhället ställs inför allvarliga händelser krävs tydliga roller, gemensamma strategier och förmåga att snabbt fatta beslut över organisationsgränser. Vad har vi lärt oss av tidigare kriser, och hur kan myndigheter tillsammans stärka samhällets motståndskraft inför framtida utmaningar?

Hur kan ny teknik bidra till bättre bemötande i vården? Med hjälp av VR-teknik och AI ges möjlighet att träna svåra samtalssituationer i en trygg och realistisk miljö. Genom att möta virtuella patientavatarer kan vårdpersonal öva på bemötande, kommunikation och empati – och få direkt återkoppling från AI kring samtalsstil och förbättringsområden.

Samtalet belyser möjligheterna med VR och AI som verktyg för kompetensutveckling, ökad trygghet och förbättrad patientupplevelse i vården.

Vispopartisten Axel Sondén från Masthugget hämtar inspiration från sin omgivning. Människor står i centrum för hans låtskrivande, och genom sitt arbete som sjuksköterska har han tillgång till många berättelser. I höst släpper han sitt fjärde album, "Plåster", där samtliga låtar för första gången kretsar kring vården.