Typ 1-diabetes kostar redan samhället 12,9 miljarder kronor varje år. Sverige har näst flest fall i världen och insjuknandet ökar kraftigt, särskilt bland barn under fem år, där antalet nya fall är 50 procent högre än för bara 10–15 år sedan.

Parallellt sker ett medicintekniskt skifte. Behandlingen av typ 1-diabetes genererar oändliga mängder data, och AI‑baserade system, nya insulinpumpar och sensorer gör det redan möjligt att uppnå betydligt bättre behandlingsresultat och livskvalitet. Tekniken kan snart fungera som en artificiell bukspottkörtel vilket sätter både drabbade och vården i ett helt nytt läge.

Men tillgången till den moderna diabetestekniken är ojämlik. Skillnaderna mellan regionerna är stora och tillgången minskar drastiskt med stigande ålder. Många patienter behandlas fortfarande med samma teknik som för 30 år sen.

I detta seminarium möts regionpolitiska beslutsfattare, vårdprofessioner, patienter och visionära AI‑entreprenörer inom diabetes för ett gemensamt samtal om ansvar, möjligheter och hinder.

• Hur kan vi tjäna på den tekniska utvecklingen?
• Vilka hinder måste övervinnas?
• Vågar vi lita på AI i behandlingsbeslut?
• Och hur säkerställs en jämlik tillgång till modern diabetesteknik?

Arrangeras i samarbete med Barndiabetesfonden.