Programpunkter
Mer detaljerat program presenteras inom kort.
Världen efter COP31 – från globala förhandlingar till lokal affärsnytta
Vad betyder de senaste klimatförhandlingarna i praktiken för företag, investeringar och konkurrenskraft? Från nya regelverk och finansieringsströmmar till förändrade marknader – COP31 sätter riktningen, men det är i näringslivet omställningen sker. Hur översätter företag globala beslut till konkret affärsstrategi?
Totalförsvar, leverantörskedjor och hållbarhet – strategisk resiliens i en osäker omvärld
Geopolitik, energiförsörjning och sårbara leverantörskedjor har seglat upp som avgörande strategiska frågor för näringslivet. I takt med ökade krav på transparens, kontroll och ansvar i globala värdekedjor blir företagens roll i totalförsvaret allt tydligare. Företag är idag en central del av samhällets motståndskraft – och samtidigt djupt beroende av fungerande leverantörskedjor. Hur bygger företag resiliens i en värld där säkerhet, hållbarhet och affär hänger allt tätare ihop?
Positiva tipping points – identifiera och accelerera de gröna genombrotten
Teknikskiften sker sällan gradvis – de accelererar när rätt faktorer sammanfaller. Batterier, solenergi och elfordon visar hur snabbt marknader kan förändras. Var finns nästa gröna tipping point – och vilka företag positionerar sig för att leda den?
AI och kvantteknik – nytta eller utnyttjande?
AI förändrar snabbt hur vi arbetar, producerar och fattar beslut – och med kvantdatorernas framväxt står vi inför nästa stora tekniksprång. Tillsammans kan de accelerera innovation inom allt från materialutveckling till optimering av energisystem, men väcker också nya frågor om resursanvändning, säkerhet, dataetik och maktkoncentration. Hur kan företag använda AI och kvantteknik för verkligt värdeskapande – utan att skapa nya hållbarhetsproblem?
Economy 2.0 – framtidens ekonomiska system och vägen mot ett regenerativt näringsliv
Räcker dagens ekonomiska logik för att möta klimat- och naturkrisen? Allt fler talar om nästa fas i ekonomin – där tillväxt, kapital och naturkapital måste samspela på nya sätt. Vad betyder en regenerativ ekonomi i praktiken för affärsstrategi, investeringar och värdeskapande?
Greenhush – konsten att våga kommunicera hållbarhet i en granskande tid
Rädslan för kritik och greenwashinganklagelser gör att många företag väljer att kommunicera mindre om sitt hållbarhetsarbete. Samtidigt behövs transparens och tydliga ambitioner mer än någonsin. Hur hittar företag balansen mellan trovärdighet, mod och ansvar i hållbarhetskommunikationen?
Cirkulär produktutveckling – innovation som framtidssäkrar värdekedjan
När produkter utvecklas för återbruk, reparation och återvinning förändras hela värdekedjan – från materialval till affärsmodeller. Hur kan företag använda cirkulär produktutveckling för att minska risker, sänka kostnader och skapa nya affärer? Och hur kan arbetet med cirkularitet bidra till ökad beredskap i dessa skakiga tider?
Naturförlust som systemrisk – hur ser kalkylen ut och hur bör ledningsgrupper och styrelser resonera?
Förlusten av biologisk mångfald blir allt tydligare som en affärsrisk – för leveranskedjor, råvarutillgång och finansiella system. Samtidigt ökar kraven på transparens och naturrelaterad rapportering. Hur bör ledningsgrupper och styrelser förstå, värdera och agera på naturförlust som en strategisk risk?
ESG i skarpt läge – vem vågar agera när spelplanen ritas om?
Efter år av ökade krav på hållbarhetsrapportering skakar nu regelverken. Med förändringar kopplade till bland annat Omnibus och en mer osäker politisk riktning uppstår nya gråzoner kring vad som faktiskt gäller – och vad som lönar sig att göra. Samtidigt fortsätter investerare, banker och kunder att efterfråga jämförbar och tillförlitlig ESG-data. I ett läge där spelplanen inte är fullt ut definierad flyttas fokus från regeluppfyllnad till tolkning, prioritering och mod. Vem sätter ribban när kraven är otydliga – och hur undviker företag att bromsa i väntan på klarhet?
Basindustrin i skarpt läge – vem bygger Sveriges nästa konkurrensfördel?
Elektrifiering, geopolitik, kompetensbrist och ökade hållbarhetskrav förändrar villkoren för svensk basindustri. Samtidigt väntas industrin leverera både tillväxt, säkerhet och omställning. Hur säkras investeringar, energi och råvaror när pressen ökar från alla håll?