Hållbart Näringsliv 2026

Möt Katarina Graffman, doktor i antropologi på InCulture, på Hållbart Näringsliv 2026.

AI kan hjälpa företag att förstå komplexa system, förutse behov och använda resurser mer effektivt. Men omställning handlar i grunden inte bara om bättre information, utan om människors beteenden, drivkrafter och ansvar. Det säger antropologen Katarina Graffman, som efterlyser ett mer mänskligt och verklighetsnära sätt att se på förändring.

AI har på kort tid blivit en viktig del av många företags framtidsplaner – inte minst inom hållbarhetsområdet. Förväntningarna är höga på teknikens förmåga att bidra med bättre analys, smartare styrning och snabbare beslut.

Katarina Graffman ser också stora möjligheter. AI kan, menar hon, vara ett värdefullt stöd när företag behöver hantera komplexa system, olika flöden, resursallokering och prognoser.

Men tekniken har sina begränsningar.

– Det kloka samarbetet uppstår när AI kan hantera komplexiteten i systemen, medan människan hanterar det AI inte kan: varför vi gör som vi gör, säger hon.

Mer än information

Enligt Katarina Graffman finns det en risk i att se hållbarhetsutmaningen som något som framför allt kan lösas med mer data, bättre insikter eller mer avancerade beslutsunderlag.

Hållbarhetsfrågan är inte i första hand ett informationsproblem. Om företag fokuserar för ensidigt på teknikens förmåga att leverera svar, finns en risk att man missar de mänskliga faktorer som i praktiken avgör om förändring faktiskt sker.

Det kan leda till att gamla arbetssätt och tankemönster lever vidare – men i en snabbare och mer övertygande form.

Säger inte vad de gör

Med antropologens blick pekar Katarina Graffman också på en återkommande utmaning i många organisationers omställningsarbete: att strategier ofta bygger på vad människor säger, snarare än på vad de faktiskt gör.

Det gäller både kunder och medarbetare. Svar i undersökningar kan ge viktiga signaler, men de är inte alltid ett tillförlitligt mått på framtida beteenden. –

Vi svarar ju på frågor mer som vi önskar att vi levde, snarare än hur vi faktiskt lever, säger hon.

För ledare innebär det att omställning behöver utgå från människors vardag, vanor och faktiska beteenden – inte bara från uttalade ambitioner.

Synliggör förändring

Hur förändring introduceras spelar också stor roll. Katarina Graffman menar att förändring som upplevs som påtvingad eller moraliserande ofta möts av motstånd. När den i stället blir något som kan göras tillsammans med andra, i ett socialt sammanhang, ökar möjligheten att den upplevs som meningsfull.

Det gäller även när förändringen ställer krav på individen.

Hennes råd till ledare är därför att bygga strukturer där nya beteenden blir synliga, sociala och delade – snarare än att nöja sig med att de ser bra ut i hållbarhetsredovisningen.

Värderingar och ansvar​​​​​​​

Samtidigt finns ett behov av eftertanke i hur AI används i organisationer. Tekniken bör inte ersätta människan i sammanhang där besluten handlar om värderingar, avvägningar eller ansvar.

Risken är att AI:s snabba och övertygande svar gör att människor slutar ställa de svåra frågorna.

– Fråga er alltid vilka mänskliga kompetenser ni riskerar att förlora eller öva mindre på för varje AI-driven process ni inför, säger hon.

Medverkar på Hållbart Näringsliv​​​​​​​

Den 3 december medverkar Katarina Graffman i programpunkten Makt, maskiner och människa under Hållbart Näringsliv 2026. Där står frågor om teknik, ledarskap och mänskligt omdöme i fokus.