AI i offentlig sektor 2026

Att leda och arbeta med AI innebär ofta att ge sig ut på okänd mark, både tekniskt och organisatoriskt. För att lyckas krävs mod att lära nytt, att våga misslyckas och att hantera den osäkerhet som följer med förändring. Hur bygger du en kultur där det är tillåtet att inte kunna allt från början? Hur hanterar du rädslan för nya IT-system, och undviker att fastna i gamla hjulspår? Vilket ledarskap och vilken organisationskultur krävs för att lyckas med AI och digital innovation i verksamhet som inte drivs eller är organiserat som ett företag? Hur kan du undvika risker som automation bias och kompetensförlust? Går det att backa när något inte fungerar, utan att leta syndabockar? Fokus ligger på att skapa en miljö där lärande, reflektion och mod premieras, och där misslyckanden ses som en naturlig del av utvecklingen.

Vården står inför en demografisk utmaning där behoven ökar snabbare än resurserna. AI pekas ut som lösningen, men trots att över 190 initiativ pågår är endast 16 procent fullt implementerade. Detta pass sätter AI i ett samhällsperspektiv för att skilja visionär hype från faktisk klinisk nytta. Vad har vården lärt som man kan ta ut till offentligt finansierad verksamet.

Vi diskuterar också varför tillgången till data är den avgörande grundförutsättningen för att lyckas ta steget från pilotprojekt till skalbart värde.

​AI har kraften att förändra hur vi arbetar, utvecklar och fattar beslut, men väcker samtidigt frågor om: kontroll, ansvar och våra jobb. Är tekniken en ovärderlig hjälp i vardagen, en ny sorts kollega eller ett hot som kommer snabbare än vi hinner med?

En programpunkt i samarbete med ServiceNow.

Försäkringskassan och Skatteverket har fått uppdrag från regeringen att utveckla AI-verkstaden. Uppbyggnaden sker stegvis under fem år, tillsammans med myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och akademi. Gemensamma målet är att ge offentlig förvaltning ännu bättre förutsättningar att utveckla och använda AI på ett säkert, hållbart och likvärdigt sätt. Men hur bygger vi en sådan nationell infrastruktur i praktiken? Hur möter vi olika behov, system och förutsättningar? I det här samtalet delar vi erfarenheter, utmaningar och vägval från det pågående arbetet. Vad fungerar redan i dag och vad är svårare än väntat?

EU:s AI-förordning ställer krav på styrdokument och tydliga AI-policyer för att säkerställa ansvarsfull användning av artificiell intelligens inom offentlig sektor. Förordningen lyfter särskilt fram frågor om sekretess och risken för röjande av känslig information vid AI-användning. Ansvarsfördelning, dataskydd och efterlevnad av etiska riktlinjer är centrala aspekter som måste beaktas vid implementering av AI-system.

Offentliga organisationer kan nu få konkret stöd och vägledning för att utveckla AI-tjänster som medborgare litar på. Ett samnordiskt projekt har skapat en förtroendemodell för offentlig AI. Modellen, ihop med andra viktiga processer och stödinsatser, kan bli avgörande för att just Sverige och Norden ska vara bäst i klassen i etisk och ansvarsfull AI – och bygga vidare på tilliten, som är unik i regionen.

AI-baserade verktyg kan hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning att förstå viktig samhällsinformation. Göteborg, Skellefteå och Jönköping har tillsammans med RISE utvecklat en prototyp till en AI-chatbott som förenklar och förklarar myndighetstexter på webben. Verktyget har utvecklats tillsammans med brukarna. Nu finns chans att det vidareutvecklas och att hela landet får lösningen till sig.

AI utvecklas snabbt, från att svara på frågor till att ta sig an allt mer komplexa uppgifter. Vad betyder det för offentlig sektor när tekniken kan bära en större del av arbetet, och hur tar man vara på möjligheten utan att tappa kontrollen? Att människan har sista ordet och att varje slutsats är spårbar med källhänvisningar är grundläggande förutsättningar för att kunna lita på AI i arbetet inom offentlig sektor. Med den grunden på plats handlar sessionen om vad som faktiskt blir möjligt härnäst, och hur handläggare och jurister kan ligga steget före.

En programpunkt i samarbete med Legora. 

En AI-tjänst kan vara säker, transparent och försedd med källhänvisningar – utan att svaret för den skull är juridisk tillförlitlig och därför går att använda som underlag i handläggningen. För offentlig sektor är den avgörande frågan inte bara om AI kan visa en källa, utan om källan är relevant, auktoritativ och korrekt använd i sitt juridiska sammanhang. Presentationen visar vad som krävs för att minska tiden och arbetet som går åt till att kontrollera AI:s svar och göra dem användbara i praktiken. Först då kan AI bidra till verklig nytta utan att rättssäkerheten äventyras

En programpunkt i samarbete med Norstedts Juridik.

AI förändrar spelplanen för cybersäkerhet. Angrepp kan genomföras snabbare, mer automatiserat och med en precision som tidigare krävde betydligt större resurser. AI-tjänster, språkmodeller, automatiserade beslutsstöd i kombination med den stora mängd data som offentliga verksamheter hanterar, skapar också nya attackytor. 
Myndigheter och kommuner ställs nu både inför nya risker och nya krav i säkerhetsarbetet. Hur påverkas dagens skydd när angripare kan använda AI för att identifiera sårbarheter, skapa trovärdiga bedrägerier och skala upp attacker? Hur bör organisationer agera när AI samtidigt blir en allt viktigare del av den egna verksamheten?

En programpunkt i samarbete med Akamai. 

Kalmar kommun har testat en AI-baserad transkriberingstjänst för att minska den administrativa bördan inom socialtjänsten. Kalmar hoppas nu att AI-verktyget kan användas även utanför socialtjänsten och på fler områden inom kommunen. Projektet har genomförts i samarbete med Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Myndigheten har både varit granskande och stöttande i sitt uppdrag. Så vad händer nu?

Så kallade innovationssandlådor, utan sand, men med symbolik i lusten att testa och pröva, visar nu vägen för bredare användning av AI i offentlig sektor. Det var Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som lotsade Kalmar till framgång. Projektet visar att man kan bygga digitala lösningar, hållbara enligt GDPR, utan att tumma på integriteten.

Det är knappt 20 år sedan digitaliseringen tog fart på allvar. 2007 kom den första smarta telefonen, bredbandet byggdes ut och sociala medier växte fram. I dag är kommunikation, handel och tjänster självklart i vårt digitala samhälle. Och nu står vi i porten till ett nytt och minst lika omvälvande steg på grund av AI-relaterad teknikutveckling.
Hur medborgarna påverkas av AI i offentlig sektor, och hur vi själva kan påverka utvecklingen, har blivit allt viktigare sedan till exempel Chat GPT lanserades. Vad krävs för att medborgare ska kunna ta del av nya tjänster? Eller riskerar utvecklingen att gå så snabbt att människor hindras från att delta i samhället, kunna ta ansvar och värna demokratin?

Fler talare under inbjudan. 

Att införa AI i offentlig sektor är komplext. Kunskap och vilja finns, men också många beroenden: teknik, ekonomi, beteendepsykologi, cybersäkerhet och organisatoriska strukturer. Förändring kräver samspel och samarbete på alla nivåer. Om en del fallerar riskerar hela satsningen att misslyckas. Därför är en realistisk syn på utmaningarna och en stark samarbetsvilja avgörande för att lyckas.

I det avslutande samtalet ligger fokus på att erkänna svårigheterna. Vad kan man våga be om hjälp med? Vilka vinster finns att ta hem genom att samverka, se till helheten snarare än att konkurrera? Samtalet ägnar också tid åt praktiska råd för att vara med i utvecklingen och skapa varaktig nytta.

Katrineholms kommun har fått luft under vingarna tack vare framgångsrika AI-initiativ som förändrat både arbetssätt och tjänster – för såväl brukare som medarbetare. Förändringarna har märkts inom alla verksamheter, enligt digitaliseringschefen i kommunen. Hur gick det till när kommunen tog steget och vågade pröva AI?