Alla nominerade till Guldpillret 2026

Rekordmånga nomineringar har i år kommit in till Guldpillret. Här presenterar vi alla 31 nominerade bidrag. Nu vidtar juryns arbete för att välja ut finalisterna som får i uppgift att lämna in en mer utförlig beskrivning av sitt arbete. Det är en stor bredd bland årets bidrag, med den gemensamma nämnaren att de alla har åstadkommit patientnytta genom minskade läkemedelsskador, bättre läkemedelsanvändning och förbättrad patientsäkerhet. Den 14 oktobeer samlas juryn för att välja ut den slutgiltiga vinnaren som sedan presenteras den den 26 november på Dagens Medicins konferens IT i vården-dagen. 

1. Hemantibiotika frigör vårdplatser och ger tryggare patienter

Infektionskliniken SÖS, ASIH Capio Dalen och ASIH Access Care

De nominerade har tillsammans utvecklat ett arbetssätt där patienter med behov av intravenös antibiotika kan behandlas hemma med hjälp av elastomerisk pump. Projektet har tagit fram gemensamma riktlinjer, utbildat personal och infört rutiner för uppföljning och avstämning mellan olika vårdgivare. Resultatet: hundratals frigjorda vårddygn, bättre resursutnyttjande och ökad livskvalitet för patienterna, samtidigt som forskningsplattformar kring patientupplevelser och hälsoekonomi har etablerats.​​​​​​​

​​​​​​​2. Lär om läkemedel – utbildning och dialog för ökad säkerhet

Södersjukhuset
Södersjukhuset har infört återkommande utbildningsveckor, workshops och dialogforum där alla yrkesgrupper – från läkare till lokalvårdare – deltar. Utbildningarna bygger på verkliga avvikelser och aktuella riktlinjer. Lär om läkemedel har skapat en öppen kultur där personalen vågar diskutera risker och misstag, vilket lett till ökad riskmedvetenhet, bättre följsamhet till riktlinjer och en mer lärande säkerhetskultur.

3. Noggrann läkemedelsgenomgång inför operation

Ersta sjukhus
På Ersta sjukhus har apotekare inför operationer gått igenom patienternas läkemedelslistor, kontrollerat mot flera källor och föreslagit ändringar direkt i journalsystemet. Detta har lett till att felaktiga eller inaktuella läkemedel upptäckts och åtgärdats innan operation, vilket minskat risken för komplikationer och förbättrat patientsäkerheten.

4. Smärtpåsen – smartare smärtbehandling och mindre opioidspill

Handkirurgiska kliniken/PVI, Södersjukhuset
Efter att ha sett att patienter ofta fick för mycket opioider efter dagkirurgi, utvecklade handkirurgiska kliniken en standardiserad smärtpåse med exakt anpassad mängd smärtstillande – inklusive bara sju opioidtabletter. Patienterna får tydliga instruktioner om när och hur de ska ta medicinen. Resultatet: 16 % minskad opioidförskrivning, färre oanvända tabletter i hemmen och nöjdare patienter.

5. Lowec-studien: Digital rådgivning på apotek stärker preventivmedelsanvändningen

Karolinska Institutet

På 37 apotek i Stockholm har kvinnor som köper akut p-piller fått tillgång till digital rådgivning via QR-kod, med film, frågor och direktlänk till bokning av preventivmedelsbesök. Studien visar att fler kvinnor går över till långsiktiga preventivmetoder, och modellen kan enkelt spridas till fler apotek och andra läkemedelsområden.

6. Antibiotikasmart sjukhus – strukturerade rutiner minskar infektioner

Capio S:t Görans sjukhus

Sjukhuset har infört ett årshjul med återkommande aktiviteter, utbildningar och antibiotikaronder där infektionsläkare systematiskt går igenom antibiotikabehandlingar på avdelningarna. En lokal handlingsplan och samarbete mellan flera yrkesgrupper har lett till färre vårdrelaterade infektioner, bättre följsamhet till rutiner och mer rationell antibiotikaanvändning.

7. Gemensam avrådan minskar förskrivning av hostmediciner

Region Kalmar län, Region Östergötland och Region Jönköpings län.

De tre regionerna har tillsammans tagit fram och kommunicerat en gemensam avrådan från förskrivning av hostmediciner med tveksam effekt. Genom samordnade kampanjer, omformulering av patientinformation och dialog med vårdpersonal har förskrivningen minskat dramatiskt – till exempel har Region Jönköping gått från högst till sjätte lägst i landet.

8. Minskad användning av intravenös paracetamol utan sämre smärtlindring

Intermediärvårdsavdelningen, Capio S:t Göran

Genom att utbilda personalen och införa nya rutiner har man gått från att rutinmässigt ge svårt sjuka patienter paracetamol intravenöst till att i första hand ge det peroralt eller rektalt. Förbrukningen av IV-paracetamol har minskat med 80 procent, utan att patienterna fått sämre smärtbehandling.

9. Digital logistik säkrar livsviktiga vätskor på sjukhus

Capio S:t Görans sjukhus

Ett digitalt lager- och logistiksystem har utvecklats för att spåra och optimera hanteringen av intravenösa vätskor. Systemet använder fingerscanning för att säkerställa rätt produkt på rätt plats, uppdaterar lagernivåer i realtid och genererar automatiska beställningar. Detta har minskat risken för bristsituationer, frigjort tid för personalen och minskat kassation.

10. Äldre får stöd att utvärdera och modernisera sin läkemedelsbehandling

Läkemedelsråd in Sweden

Äldre erbjuds att digitalt testa sin behandling och får ett skriftligt svar att ta med till läkaren. Syftet är att upptäcka föråldrade eller olämpliga läkemedel och hjälpa äldre att bli mer delaktiga i sin vård, vilket kan minska behovet av äldreomsorg och sjukhusbesök.

11. Strukturerad nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel

Svalöv vårdcentral

Efter att ha upptäckt hög opioidförskrivning bildades en tvärprofessionell grupp som systematiskt gick igenom patientlistor, kallade in patienter och erbjöd nedtrappning och stöd. Resultatet är färre patienter på opioider, bättre arbetsmiljö och tryggare patienter.

12. Digital farmaceutisk rådgivning tillgänglig för alla

Apotea

Apotea har integrerat farmaceutisk rådgivning och inhalationsvägledning direkt i den digitala köpresan. Kunder får individanpassad rådgivning och kan kontakta farmaceuter online, vilket ökar följsamheten och säkerheten – särskilt för patienter som annars har svårt att nå farmaceutisk kompetens.

13. Nationella riktlinjer för antivirala läkemedel

Referensgruppen för antiviralterapi (RAV)

RAV är en ideell expertgrupp som tar fram och publicerar nationella riktlinjer för behandling av virussjukdomar som hiv, hepatit och RS-virus. Gruppen samlar ledande experter, granskar evidens och samarbetar med myndigheter. Riktlinjerna används av tusentals kliniker och bidrar till jämlik och säker vård.

14. Farmaceuter stärker säkerheten i kommunal vård

Göteborgs Stad

Farmaceuter har blivit en integrerad del av kommunens vårdteam och arbetar med läkemedelsgenomgångar, utbildning av personal och utveckling av nya arbetssätt. Resultatet är färre läkemedelsrelaterade problem, tryggare personal och bättre följsamhet till behandlingar – särskilt i riskfyllda vårdövergångar.

15. Digital sökfunktion förenklar läkemedelshanteringen på sjukhus

Capio S:t Göran

Med funktionen "Hitta läkemedel" kan personal snabbt se var läkemedel finns tillgängliga inom sjukhuset. Sökningen omfattar både bassortiment och generiska preparat. Detta har minskat behovet av expressbeställningar, minskat kassation och förbättrat arbetsmiljön.

16. Tvärprofessionella läkemedelsmöten minskar avvikelser

Gråbergets korttidsenhet, Göteborg

Genom att införa regelbundna läkemedelsmöten där undersköterskor, sjuksköterskor, farmaceut och chefer deltar, har enheten skapat en kultur där avvikelser diskuteras öppet och ses som möjligheter till förbättring. Resultatet är färre avvikelser och bättre samarbete.

17. HPV-screening och vaccination för utsatta kvinnor

Läkare i Världen

Projektet når kvinnor som står utanför det ordinarie screeningprogrammet för livmoderhalscancer, särskilt papperslösa och andra i utsatta situationer. Genom riktad screening och erbjudande om HPV-vaccination har fler fått tillgång till förebyggande vård, vilket bidrar till jämlikare hälsa.

18. Digital utbildning stärker framtidens vårdpersonal

MedEasy

En digital utbildningsplattform med korta, kliniskt förankrade föreläsningar och övningar i läkemedelshantering och läkemedelsberäkning. Plattformen används av vårdstudenter och lärosäten och stärker studenternas praktiska förmåga redan under utbildningen.

19. Beredskapslager för läkemedel i hela SLSO

Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)

SLSO har systematiskt stöttat sina 151 enheter att bygga upp beredskapslager för läkemedel enligt nationella riktlinjer. Apotekare och farmaceuter har gett råd om sortiment, förvaring och lagerhållning, vilket gör att verksamheterna kan bedriva säker vård även vid kriser eller leveransstörningar.

20. LUTA-modellen – utbildning och automater för säkrare läkemedel

Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje

Kommunen har satsat på utbildning av personal, webbutbildningar och införande av läkemedelsautomater i både ordinärt och särskilt boende. Automaterna gör att patienter kan ta sina läkemedel självständigt och säkert, medan utbildningarna har höjt kompetensen och kvalitetssäkrat delegeringsprocessen.

21. Sjukhusassisterad hemsjukvård minskar antibiotikaanvändning och vårdtid

Karolinska Universitetssjukhuset

Genom att samarbeta med avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) kan patienter med akut myeloisk leukemi få intravenös antibiotika hemma vid feber. Vitalparametrar kontrolleras av ASIH och hematolog beslutar om fortsatt hembehandling. Jämförelse med andra sjukhus visar 40 procent mindre antibiotikaanvändning och tre veckors kortare vårdtid.

22. Halverad förskrivning av narkotikaklassade läkemedel

Andersberg Din Hälsocentral
Genom att starta en läkemedelsgrupp som varje vecka diskuterar patienter med beroendeframkallande läkemedel, bjuda in andra professioner och ta över ärenden om receptförnyelse, har hälsocentralen halverat sin förskrivning av narkotikaklassade läkemedel och förbättrat arbetsmiljön.

23. Systematisk dosoptimering sparar resurser i cancervården

Blod- och Tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset Uppsala

En multiprofessionell grupp har anpassat Erasmus 8-stegsmodellen för att regelbundet granska och optimera doseringen av de 50 mest kostsamma läkemedlen. Arbetet har lett till stora besparingar, bättre behandlingsöversikt och proaktiv utveckling av nya behandlingar.

25. Temamånad sätter läkemedelssäkerhet i fokus

Södersjukhuset

Under en temamånad arrangerades dagliga föreläsningar och utbildningar om läkemedelssäkerhet för olika yrkesgrupper. Detta har ökat riskmedvetenheten och intresset för läkemedelsriktlinjer på sjukhuset.

26. Systematisk användning av EES ökar patientsäkerheten på apotek

Doz Apotek Kållered

Apoteket har gjort 39 000 EES-analyser under ett år och upptäckt många läkemedelsinteraktioner. Genom att kontakta förskrivare och föreslå ändringar har man ökat säkerheten för både kunder och förskrivare.

27. Kloka Kliniska Val – klokare läkemedelsanvändning i hela landet

Svensk förening för allmänmedicin, SFAM

I den svenska versionen av Choosing Wisely, Kloka Kliniska Val, har allmänläkare och specialistföreningar tagit fram rekommendationer för att minska onödig vård och överförskrivning av läkemedel. Projektet har lett till en landsomfattande kampanj och nya arbetssätt.

28. Riktad vaccinationsinsats höjer täckningen i utsatt område

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm

Vaccinationsteamet i Region Stockholm har tillsammans med vårdcentraler i Skärholmen genomfört riktade insatser för att öka vaccinationstäckningen bland äldre. Täckningen ökade med 3 procentenheter och projektet har gett viktiga lärdomar för liknande insatser i andra områden.

29. Måstamodellen - hållbar minskning av olämpliga läkemedel hos äldre

Måsta Äng, Eskilstuna

Sjuksköterskorna på boendet gör läkemedelsgenomgångar direkt vid inflyttning och föreslår förändringar som diskuteras med läkare. Genom successiva dosminskningar, beteendescheman och bemötandestrategier har andelen olämpliga läkemedel minskat kraftigt, särskilt hos äldre med kognitiv nedsättning.

30. Enhetsöverskridande ledarskap stärker läkemedelssäkerheten

Akademiska sjukhuset, Uppsala

Rachel Bergman har som avdelningschef för flera enheter infört standardiserade rutiner för läkemedelsgenomgångar, dokumentation och uppföljning. Strukturerade kontroller och utbildningsinsatser har minskat läkemedelsrelaterade avvikelser och ökat tryggheten för både patienter och personal.

31. Läkemedelsautomater ger självständiga patienter och säkrare vård

Bromölla kommun

Införandet av läkemedelsautomater har gjort att patienter kan ta sina läkemedel självständigt och i rätt tid. Automaterna har lett till nästan 100 procents följsamhet, färre missade doser, minskad arbetsbelastning för hemtjänstpersonal och färre läkemedelsavvikelser.