Guldpillret 2026

1. OPAT – Ett samarbetsprojekt för säker intravenös antibiotikabehandling i hemmet

Infektionskliniken SÖS, ASIH Capio Dalen och ASIH Access Care

Projektet OPAT (Outpatient Parenteral Antimicrobial Therapy) har etablerat ett nytt arbetssätt som gör det möjligt för patienter att få säker intravenös antibiotikabehandling i hemmet. Genom att använda elastomeriska pumpar har behovet av sjuksköterskebesök minskat från tre-fyra gånger per dygn till endast en gång. Detta har frigjort hundratals vårddygn, förbättrat resursutnyttjandet och gett patienterna en markant ökad livskvalitet.

Det unika med projektet är det nära samarbetet mellan infektionskliniken på Södersjukhuset och ASIH-vårdgivarna, vilket garanterar ett patientsäkert omhändertagande även vid komplicerade infektionstillstånd. Detta uppnås genom gemensamma riktlinjer, tydliga ansvarsområden och regelbundna uppföljningsmöten. Arbetssättet är en vinst för både vårdgivare, patienter, personal och hela vårdsystemet, och har även lagt grunden för en forskningsplattform kring patientupplevelser och hälsoekonomi.

2. Referensgruppen för antiviral terapi

Referensgruppen för antiviralterapi (RAV) är en ideell och kommersiellt oberoende expertgrupp som främjar rationell och evidensbaserad användning av antivirala läkemedel. Gruppen, som består av experter från hela landet, tar fram och publicerar nationella behandlingsrekommendationer för en rad virussjukdomar, till exempel hiv, hepatit, covid-19, RSV. Arbetet sker i samverkan med myndigheter och specialistföreningar för att fylla tomrum i den nationella kunskapsstyrningen.

RAV:s arbete skapar stor patientnytta och bidrar till en effektiv och jämlik vård i hela landet. Genom att snabbt omsätta ny vetenskaplig kunskap till praktiska och lättanvända riktlinjer ger de ett viktigt stöd till kliniskt verksamma läkare. Detta främjar rationell användning av läkemedel och motverkar överanvändning, patientskador och resistensutveckling. Nyligen har gruppen publicerat viktiga riktlinjer för bland annat hepatit D, PrEP mot hiv och antiviral behandling av RSV hos nyfödda.

3. Preoperativ enkel läkemedelsgenomgång vid elektiv kirurgi

Ersta sjukhus

Projektet adresserar den återkommande utmaningen med ofullständiga och inaktuella läkemedelslistor. Kirurgi- och anestesikliniken på Ersta sjukhus har infört en rutin där en apotekare genomför en "enkel läkemedelsgenomgång" med utvalda patienter inför en operation. Apotekaren genomför ett samtal med patienten och kartlägger den aktuella läkemedelsbehandlingen, inklusive receptfria läkemedel och kosttillskott. Eventuella ändringar görs direkt i läkemedelslistan och skickas till kirurgen för signering.

Förhoppningen är en minskad risk för ordinationsrelaterade läkemedelsavvikelser. Ett pilotprojekt visade att av 128 patienter hade endast tio en korrekt lista från början, och totalt gjordes 723 ändringar. Genom att säkerställa en korrekt lista skapas bättre förutsättningar för en säker operation, då man kan fånga upp läkemedel som påverkar exempelvis blödning och fastetid. Arbetssättet har nu permanentats och breddats.

4. Smärtpåsen 

Handkirurgiska kliniken och Dagvårdsavdelningen/ PVI, Södersjukhuset

"Smärtpåsen" är en lösning på dilemmat med postoperativ smärta inom dagkirurgi: risken för svår smärta när bedövningen släpper kontra traditionell förskrivning som leder till stora mängder oanvända opioider. Projektet utvecklade en standardiserad påse med paracetamol, ibuprofen och ett fåtal tabletter oxikodon. Påsen är anpassad efter evidens kring verklig konsumtion efter enklare handkirurgi och ges med tydliga instruktioner om när behandlingen ska starta.

Arbetet har lett till en bättre smärtbehandling för patienten samtidigt som det kraftigt minskar mängden förskrivna opioider. En utvärdering visade att 78 procent av patienterna var nöjda, 91 procent behövde inget ytterligare opioidrecept och att klinikens totala opioidförskrivning minskade med 16 procent. Detta minskar risken för att överblivna opioider blir kvar i hemmen och cirkulerar i samhället. Lösningen är enkel, kostnadseffektiv och skalbar för stora delar av svensk dagkirurgi.

5. Lowec-studien: Strukturerad digital preventivmedelsrådgivning vid köp av akut p-piller

Karolinska Institutet

LOWEC-studiens syfte är att minska glappet mellan köp av receptfria akut p-piller och övergången till en mer effektiv, långsiktig preventivmetod. I samband med köp av akut p-piller på apotek bjuds kunden via en QR-kod in till en digital preventivmedelsrådgivning. Där får de via en animerad film och vägledande frågor information om olika preventivmetoder och deras effektivitet. De erbjuds sedan en direktlänk för att boka ett vårdbesök hos en vårdgivare.

Interventionen leder på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt till säkrare läkemedelsanvändning och bättre hälsa. Preliminära resultat visar en statistiskt signifikant ökning av användandet av effektiva preventivmedel i interventionsgruppen (28 procent jämfört med 21 procent). Projektet stärker vårdkedjan utan att belasta apotekspersonalen, ökar den reproduktiva autonomin och har potential att leda till färre oönskade graviditeter. Lösningen är skalbar nationellt och internationellt och visar hur apoteken kan medverka i framtidens hälso- och sjukvård.

6. Digital farmaceutisk rådgivning tillgänglig för alla

Apotea

Projektet adresserar det välkända problemet med felaktig användning av inhalationsläkemedel, vilket leder till sämre behandlingseffekt och ökade kostnader. Apotea har utvecklat en digital tjänst för inhalationsvägledning som integreras direkt i köpresan för patienten. Tjänsten erbjuder strukturerad och individanpassad rådgivning från certifierade farmaceuter online, vilket gör den tillgänglig för hela Sveriges befolkning oberoende av plats och tid.

Detta är ett bra exempel på hur digital innovation kan ge konkret patientnytta. Genom att göra kvalificerat farmaceutiskt stöd till en naturlig och integrerad del av behandlingen, i stället för ett tillval som patienten själv måste söka, ökar man förutsättningarna för korrekt läkemedelsanvändning. Detta leder till bättre behandlingseffekt, ökad följsamhet, stärkt patientsäkerhet och mer jämlik vård i hela landet.

7. Lär om Läkemedel (LoL)

Södersjukhuset

Projektet "Lär om Läkemedel" (LoL) är en strukturerad och sjukhusövergripande satsning på Södersjukhuset för att öka patientsäkerheten vid läkemedelsanvändning. Kärnan är ett tvärprofessionellt utskott som systematiskt analyserar avvikelser och tar fram riktlinjer, samt det pedagogiska verktyget LoL. Under en återkommande utbildningsvecka erbjuds föreläsningar, workshops och dialogforum som riktas till alla yrkesgrupper som hanterar läkemedel, från läkare och sjuksköterskor till farmaceuter och lokalvårdare.

Satsningen adresserar ett av vårdens största riskområden på ett systematiskt och hållbart sätt. Genom att bygga på verkliga avvikelser och skapa öppna forum för dialog stärks medarbetarnas kompetens och en lärande säkerhetskultur där det är tryggt att diskutera misstag och risker. Detta leder till förbättrad läkemedelshantering, minskad risk för vårdskador och en ökad riskmedvetenhet i hela organisationen.

8. Hitta läkemedel på sjukhus

Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm

Projektet har utvecklat och implementerat den digitala sökfunktionen "Hitta läkemedel", som är tillgänglig för all sjukvårdspersonal via intranätet. Funktionen samlar data från olika källor som läkemedelsautomater, förråd och expressbeställningar, och visar snabbt var ett visst läkemedel finns tillgängligt inom sjukhuset. Om ett läkemedel saknas på en enhet kan personalen direkt se var närmaste preparat finns i stället för att behöva ringa runt eller göra en ny beställning.

Funktionen löser ett tidskrävande och stressande vardagsproblem för sjuksköterskor. Detta förbättrar arbetsmiljön och stärker patientsäkerheten genom att patienter snabbare kan få sina läkemedel. Lösningen är även hållbar ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv: den minskar behovet av dyra expressbeställningar, minskar antalet transporter och reducerar kassation av läkemedel som hinner bli gamla. Resultatet är en mer effektiv, trygg och hållbar patientvård.

9. HPV-screening och vaccination för utsatta kvinnor i världen

Läkare i Världen

Projektet har utvecklat ett arbetssätt för att nå kvinnor i utsatta situationer, som papperslösa, som står utanför det ordinarie screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Genom riktad screening och erbjudande om HPV-vaccination på plats vid organisationens kliniker når man kvinnor som annars inte får tillgång till förebyggande vård. Arbetet tar hänsyn till de hinder denna grupp möter, såsom avsaknad av personnummer, språksvårigheter och rädsla för myndighetskontakt.

Insatsen ökar tillgången till förebyggande vård och minskar risken för allvarlig sjukdom i en grupp där cancer annars ofta upptäcks sent. Samtidigt pågår ett nationellt arbete för att utrota livmoderhalscancer i Sverige. För att det målet ska nås krävs att hela befolkningen inkluderas. Läkare i Världens projekt bidrar direkt till att minska ojämlikheten i hälsa, möjliggör tidigare upptäckt och gör det nationella utrotningsmålet mer realistiskt och jämlikt.
 

10. Säkerställande av beredskapslager för läkemedel

Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)

Projektet har syftat till att bygga upp en god läkemedelsberedskap inom hela SLSO, en av Sveriges största vårdgivare med 151 resultatenheter spridda över hela regionen. Målet har varit att säkerställa att alla enheter har ett beredskapslager motsvarande minst en månads förbrukning, för att kunna bedriva god och säker vård vid kriser eller leveransstörningar. Två medarbetare på sjukhusapoteksfunktionen har stöttat och väglett alla verksamheter i detta komplexa och kontinuerliga arbete.

Arbetet säkerställer tillgången till nödvändiga mediciner och tryggar vården för patienterna i händelse av en kris. Genom stor uthållighet och god organisatorisk förmåga har projektet lyckats implementera nationella riktlinjer i en stor och komplex organisation. De har skapat goda förutsättningar för verksamheterna att hantera allt från sortimentsarbete och omsättningslagring till hur läkemedlen bäst ska förvaras, vilket resulterat i att nästan alla nu har en fungerande beredskap.

11. Minskad antibiotikaanvändning och minskat inneliggande vårdbehov vid akut myeloisk leukemi (AML)

Karolinska Universitetssjukhuset

Projektet har utvecklat ett koncept för sjukhusassisterad hemsjukvård (ASIH) för patienter med akut myeloisk leukemi (AML). När en patient med neutropen feber larmar, åker ASIH-teamet hem till patienten. Efter en bedömning i samråd med en hematolog på sjukhuset kan patienten ofta få sin intravenösa antibiotikabehandling i hemmet i stället för att behöva läggas in. De första dygnen följs patienten noggrant med täta kontroller av vitalparametrar i hemmet.

En jämförande studie visar att modellen leder till en halvering av det inneliggande vårdbehovet (i medel tre veckors mindre sjukhusvård) och en 40-procentig minskning av intravenös antibiotikaanvändning. För patienten innebär det en stor vinst att kunna vårdas hemma, och för sjukvården frigör det vårdplatser och minskar antibiotikaanvändningen, vilket är en viktig del i att motverka resistensutveckling.