Cancerdagen 2026

Moderatorn hälsar alla deltagare välkomna och ger en kort översikt över dagens program och syfte med konferensen.

Socialutskottets ordförande delar med sig om vad regeringer ser som prioritet inom cancerområdet och tankar om framtiden

Med regeringens nya strategi "Ökad överlevnad och bättre livskvalitet" är kartan för de kommande 10–15 åren ritad. Men hur ser terrängen ut i praktiken? Trots att målen för att inkludera patienter i SVF (Standardiserade vårdförlopp) nås, missar vi ofta ledtidsmålen grovt. Samtidigt pekas primärvården ut som en nyckelaktör för tidig upptäckt i den nya strategin, men larmrapporter vittnar om resursbrist och undanträngningseffekter. Vi gör en djupdykning i hur några av de 23 nya delmålen ska implementeras och om SVF behöver ritas om för att passa verkligheten. Ett samtal om vägval, flaskhalsar och hur vi säkerställer att strategin inte bara blir en pappersprodukt utan leder till reell patientnytta.

Vårdköer och väntetider är fortsatt en av de största utmaningarna inom cancervården, trots satsningar på att korta köerna. Hur hanterar regionerna dessa satsningar i praktiken? Vilka effekter ser vi hittills, och hur påverkas diagnostiken när allt fler patienter ska utredas och följas upp? Diskussionen tar avstamp i frågan om hur vi kan skapa värdeskapande vård och diagnostik, snarare än att “allt ska röntgas”. Hur balanserar vi behovet av mer sofistikerad diagnostik med kraven på kortare väntetider och bättre tillgänglighet? Samtidigt överlever allt fler sin cancer, vilket ställer nya krav på långtidsuppföljning, livskvalitet och palliativ vård.

Palliativ vård är en central del av cancerstrategin och avgörande för livskvaliteten i livets slutskede. Men hur definieras egentligen slutskedet, och hur kan den senaste forskningen bidra till bättre stöd och behandling för patienter och närstående? Samtalet belyser tidig integrering av palliativ vård, symtomlindring och individuella behov, samt hur vården kan bli mer jämlik och tillgänglig.

Med ökad överlevnad följer nya krav på långtidsuppföljning och rehabilitering. Panelen diskuterar livet efter avslutad behandling, med fokus på risken för sena effekter och sekundär cancer. Särskilt belyses situationen för unga vuxna och det kritiska "glappet" i övergången mellan barn- och vuxenvård – ett prioriterat område i den nya cancerstrategin,. Vi analyserar hur primärvården kan rustas för att identifiera rehabiliteringsbehov när patienten lämnar specialistvården. Hur säkerställer vi att cancerrehabilitering blir en integrerad del av vårdkedjan som även möter de existentiella och psykosociala behov som kvarstår efter friskförklaringen.

Precisionsmedicin beskrivs som ett paradigmskifte där avancerade genetiska analyser gör det möjligt att skräddarsy behandling efter varje enskild patient. Richard Rosenquist Brandell, föreståndare för Genomic Medicine Sweden, ger en aktuell lägesbild av forskningsfronten. Vi får en inblick i hur nya diagnostiska verktyg nu implementeras i svensk sjukvård och hur framtidens kliniska studier designas för att matcha rätt patient med rätt läkemedel – oavsett diagnos

Implementering av precisionsmedicin i vardagen kräver mer än nya tester och läkemedel: det kräver fungerande arbetssätt, digitala beslutsstöd, tydliga prioriteringar och kommunikation som håller patientlöften på en rimlig nivå. Hur går vi från molekylär data till praktiska behandlingsbeslut och hur hanterar vården etiken när kostnader och resurser sätter gränser?

CAR-T är en revolutionerande behandling där patientens egna immunceller omprogrammeras för att bekämpa cancer. Trots lovande resultat finns flera utmaningar: höga kostnader, komplex tillverkning, långa väntetider och behov av specialiserade centra. Dessutom kräver behandlingen noggrann uppföljning av biverkningar och långsiktig effekt. Diskussionen fokuserar på hur vården kan möta dessa utmaningar, tillgången till CAR-T i Sverige och vilka steg som krävs för att fler patienter ska kunna dra nytta av denna avancerade terapi.

Att stå inför en behandling där utgången är oviss väcker existentiella frågor, starka känslor och svåra beslut. Hur kan hopp och rädsla samexistera och går det att hitta kraft att leva vidare trots osäkerheten?

Forskning visar att tidig upptäckt av sjukdomar är avgörande för bättre behandlingsresultat och ökad överlevnad. Primärvården spelar en central roll i att identifiera tidiga tecken på sjukdom, inte minst genom att använda ny teknik och utvecklade screeningprogram. Vilka framsteg har gjorts inom området, och hur kan digitala verktyg och artificiell intelligens bidra till att fler fall upptäcks i tid?

Digitaliseringen förändrar snabbt förutsättningarna för diagnostik och radiologi inom vården. I Stockholm pågår flera spännande initiativ där ny teknik testas för att förbättra och effektivisera cancerdiagnostik. Hur kan digitala verktyg och AI bidra till tidigare upptäckt, säkrare bedömningar och bättre resursutnyttjande?

Artificiell intelligens är inte längre en framtidsvision, det sker här och nu. Men hur ser det ut i praktiken när forskning möter patient? Vi presenterar tre konkreta exempel där AI och avancerad analys redan idag gör skillnad för diagnostik och patientsäkerhet. Passet avslutas med ett samtal om ledarskapets roll i den tekniska omställningen.

Trots Sveriges ambitiösa cancerstrategi når nya behandlingar patienter olika snabbt beroende på region, vilket leder till ojämlik vård och onödiga fördröjningar. Det påverkar både patientnytta och Sveriges ställning som Life science-nation. Hur kan implementering och uppföljning av nationella kunskapsstöd kan förbättras, hur nya läkemedel snabbare kan nå patienterna och varför detta är avgörande för både överlevnad och konkurrenskraft.