Cancerdagen 2026

Moderatorn hälsar alla deltagare välkomna och ger en kort översikt över dagens program och syfte med konferensen.

Socialutskottets ordförande delar med sig om vad regeringer ser som prioritet inom cancerområdet och tankar om framtiden

Med regeringens nya strategi "Ökad överlevnad och bättre livskvalitet" är kartan för de kommande 10–15 åren ritad. Men hur ser terrängen ut i praktiken? Trots att målen för att inkludera patienter i SVF (Standardiserade vårdförlopp) nås, missar vi ofta ledtidsmålen grovt. Samtidigt pekas primärvården ut som en nyckelaktör för tidig upptäckt i den nya strategin, men larmrapporter vittnar om resursbrist och undanträngningseffekter. Vi gör en djupdykning i hur några av de 23 nya delmålen ska implementeras och om SVF behöver ritas om för att passa verkligheten. Ett samtal om vägval, flaskhalsar och hur vi säkerställer att strategin inte bara blir en pappersprodukt utan leder till reell patientnytta.

Sveriges nya cancerstrategi är ambitiös, men på vårdgolvet fastnar livsviktig innovation ofta i byråkrati. Trots godkända indikationer når behandlingarna patienterna olika snabbt, vilket leder till en djupt ojämlik vård.Hur uppstår systemglappet mellan nationell strategi och regional verklighet? Vi belyser flaskhalsarna i praktiken:

• Biomarkörernas paradox: Centralisering säkrar kvalitet men skapar farliga fördröjningar.
• Regionala budgetar: Patienter i små diagnosgrupper riskerar att hamna i kläm.
• Kunskapsöverföring: Mindre regioner tvingas vänta på rutiner och vägledning från de större.

Hur överbryggar vi glappet, säkrar de nationella kunskapsstöden och behåller Sveriges konkurrenskraft som Life Science-nation?

Precisionsmedicin beskrivs som ett paradigmskifte där avancerade genetiska analyser gör det möjligt att skräddarsy behandling efter varje enskild patient. Richard Rosenquist Brandell, föreståndare för Genomic Medicine Sweden, ger en aktuell lägesbild av forskningsfronten. Vi får en inblick i hur nya diagnostiska verktyg nu implementeras i svensk sjukvård och hur framtidens kliniska studier designas för att matcha rätt patient med rätt läkemedel – oavsett diagnos

Implementering av precisionsmedicin i vardagen kräver mer än nya tester och läkemedel: det kräver fungerande arbetssätt, digitala beslutsstöd, tydliga prioriteringar och kommunikation som håller patientlöften på en rimlig nivå. Hur går vi från molekylär data till praktiska behandlingsbeslut och hur hanterar vården etiken när kostnader och resurser sätter gränser?

Digitaliseringen förändrar snabbt förutsättningarna för diagnostik och radiologi inom vården. I Stockholm pågår flera spännande initiativ där ny teknik testas för att förbättra och effektivisera cancerdiagnostik. Hur kan digitala verktyg och AI bidra till tidigare upptäckt, säkrare bedömningar och bättre resursutnyttjande?

Att stå inför en behandling där utgången är oviss väcker existentiella frågor, starka känslor och svåra beslut. Hur kan hopp och rädsla samexistera och går det att hitta kraft att leva vidare trots osäkerheten?

Vårdköer och väntetider är fortsatt en av de största utmaningarna inom cancervården, trots satsningar på att korta köerna. Hur hanterar regionerna dessa satsningar i praktiken? Vilka effekter ser vi hittills, och hur påverkas diagnostiken när allt fler patienter ska utredas och följas upp? Diskussionen tar avstamp i frågan om hur vi kan skapa värdeskapande vård och diagnostik, snarare än att “allt ska röntgas”. Hur balanserar vi behovet av mer sofistikerad diagnostik med kraven på kortare väntetider och bättre tillgänglighet? Samtidigt överlever allt fler sin cancer, vilket ställer nya krav på långtidsuppföljning, livskvalitet och palliativ vård.

Palliativ vård är en central del av cancerstrategin och avgörande för livskvaliteten i livets slutskede. Men hur definieras egentligen slutskedet, och hur kan den senaste forskningen bidra till bättre stöd och behandling för patienter och närstående? Samtalet belyser tidig integrering av palliativ vård, symtomlindring och individuella behov, samt hur vården kan bli mer jämlik och tillgänglig.

Med ökad överlevnad följer nya krav på långtidsuppföljning och rehabilitering. Panelen diskuterar livet efter avslutad behandling, med fokus på risken för sena effekter och sekundär cancer. Särskilt belyses situationen för unga vuxna och det kritiska "glappet" i övergången mellan barn- och vuxenvård, ett prioriterat område i den nya cancerstrategin. Vi analyserar hur primärvården kan rustas för att identifiera rehabiliteringsbehov när patienten lämnar specialistvården. Hur säkerställer vi att cancerrehabilitering blir en integrerad del av vårdkedjan som även möter de existentiella och psykosociala behov som kvarstår efter friskförklaringen.

Nya behandlingar möjliggör en påtagligt förbättrad livskvalitet, både för patienter i livets slutskede och för äldre patienter som lever under lång tid med en kronisk cancersjukdom. Trots dessa framsteg avslås ofta innovativa läkemedel av TLV, eftersom förbättrad livskvalitet, särskilt i livets slutskede, sällan ges tillräcklig tyngd i de hälsoekonomiska kalkylerna. Detta väcker en allvarlig etisk fråga: Signalerar systemet att livskvaliteten för äldre och döende patienter inte värderas särskilt högt? Den nya cancerstrategin har livskvalitet som ett av sina tre huvudmål, men i praktiken ställs medicinska möjligheter mot strama budgetar och snäva ersättningsmodeller. Här möts de tuffa prioriteringarna, bristerna i dagens system och frågan om priset på ett värdigt liv – när hälsoekonomi och etik står i direkt konflikt.

Artificiell intelligens är inte längre en framtidsvision, det sker här och nu. Men hur tar vi klivet från teknisk hype till mätbar patientnytta på vårdgolvet? Vi djupdyker i hur AI och avancerad dataanalys bryter ny mark inom cancervården. Tekniken revolutionerar allt från tidig diagnostik till möjligheten att med DNA-sekvensering förutse vilka patienter som löper störst risk för allvarliga biverkningar.
Floskler lämnas åt sidan för att istället fokusera på den kliniska verkligheten: På vilket sätt kortar AI steget från forskning till färdig behandling, och hur balanseras denna snabba innovation med höga krav på patientsäkerhet och integritet?

Artificiell intelligens är inte längre en framtidsvision, det sker här och nu. Men hur ser det ut i praktiken när forskning möter patient? Vi presenterar tre konkreta exempel där AI och avancerad analys redan idag gör skillnad för diagnostik och patientsäkerhet. Passet avslutas med ett samtal om ledarskapets roll i den tekniska omställningen.