Världsdiabetesdagen 2026

Jarl Hellman, ordförande i Svensk förening för diabetologi, SFD, och Agneta Lindberg, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, ger en introduktion till programet tillsammans med dagens moderator. 

Forskningen och vården rör sig alltmer mot att se diabetes som en del av ett större sjukdomskomplex. Tre ledande specialister ger sina perspektiv på hur förändringarna påverkar vården. Utifrån aktuell kunskap diskuterar de samspelet mellan diabetes, hjärt-kärlsjukdom och njurpåverkan, och belyser hur ett helhetsperspektiv kan bidra till bättre behandlingsstrategier och förbättrade patientresultat.

Endokrinologens perspektiv
Pontus Curman, överläkare diabetes- och endokrinmottagningen, Ersta sjukhus, ledamot i läkemedelskommitténs  expertgrupp för endokrina sjukdomar.
Kardiologens perspektiv
Anna Norhammar, ordförande i Svensk kardiologisk förening, adj professor i kardiologi och överläkare Capio St Görans sjukhus
Njurmedicinarens perspektiv
Sara Lind af Hageby, överläkare, ME Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, ordförande i regionala programrådet (RPO) för njursjukdomar i sjukvårdsregionen Stockholm-Gotland. 

Hur påverkas arbetet för diabetesteamen i primärvården när synen på diabetessjukdomen breddas? I en redan pressad vardag ökar kravet på att hålla sig uppdaterad om nya behandlingsriktlinjer på fler områden, samt att i ökad utsträckning följa upp riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och njurpåverkan. Hur förändras rollen för diabetesteamets nyckelperson - diabetessjuksköterskan? 

Fem personliga favoriter från flödet av forskningsnyheter på den europeiska diabeteskongressen EASD den 28 september-2 oktober i Milano.

Kunskapen växer i snabb takt om de moderna diabetesläkemedlen och dess bredare verkningseffekter. En ny generation läkemedel står i farstun för att komma ut på marknaden. Hur ska de nya rönen implementeras i rekommendationer och i praktisk vård? 

Allt fler patienter med typ 2-diabetes får, eller skaffar sig, digitala blodsockermätare. Trycket ökar på vården att ge fler patienter tillgång, men vad vet vi om effekten på kort och lång sikt på behandlingsmålen? Vilka utmaningar finns?  

Behandlingar ska vara kostnadseffektiva och vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men även för dem som passerat det nålsögat går det ofta trögt i starten. Vad gör myndigheterna för att kunskap om nya behandlingsmöjligheter ska nå ut i vården? Vi frågar företrädare för Socialstyrelsen, TLV och Läkemedelsverket. 
 

Vi samlas runt borden för att diskutera vad som behöver göras för att ta vara på potentialen i de förändringar som nu sker. Var med och sätt agendan för framtidens diabetesvård.

Vi följer upp rundabordssamtalen med en paneldiskussion med politiker från regioner och riksdag. Vad vill de prioritera av förslagen från de runda borden?