Världsdiabetesdagen 2025

En bra diabetesvård är ett komplext pussel och hur väl vi lyckas beror på många faktorer –kvaliteten i den medicinska behandlingen och omhändertagandet, patientens välmående fysiskt och psykiskt, socioekonomiska faktorer, genetik och livsstil. Hur väl lyckas vi i dag och vad behövs för att nå den nivå vi önskar?

Obesitas, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och kronisk njursjukdom är nära sammanlänkande, där en störning ofta leder till eller förvärrar de andra. Det behövs en helhetssyn på patientens hälsa. Hur tar vi ett helhetsgrepp över utredning, behandling och uppföljning? Vilka mål ska vi sikta på? 

Nationella diabetesregistret är ett av de äldsta och mest utvecklade kvalitetsregistren, och en ovärderlig tillgång både i den kliniska vardagen och i forsknings- och utvecklingsarbete. Hur ska NDR utvecklas framåt? Hur kan det användas för att bättre kunna utvärdera behandlingsresultat och utfallet för patienterna? Hur kan vi få ut ännu mer kunskap från NDR som stöd i samarbetet med patienterna. Finansieringen av registret är ett orosmoln – vad innebär det för registrets framtid?  

En rapport om de viktigaste nyheterna som presenteras på den stora diabeteskongressen EASD som arrangeras den 15–19 september i Wien.

Det är svårt nog att arbeta med livsstils- och beteendeförändringar i vanliga fall, men i utsatta områden är förutsättningarna ofta än mer utmanande. Vi får ta del av ett exempel från Tensta vårdcentral, där diabetessjuksköterskorna har tagit ett kliv utanför boxen i sitt arbetssätt.

På Bjärreds vårdcentral utanför Lund sker arbetet på diabetesmottagningen med tydliga flöden och arbetssätt där alla patienter får den uppföljning och behandling de behöver. Ett nära samarbete mellan alla yrkeskategorier på vårdcentralen och ledningen är en nyckel till framgången. Vårdcentralen utsågs i år till årets primärvårdsmottagning i Nationella diabetesregistret.

Hur vill Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården ska organisera och implementera ny kunskap i vården?

Mötet med diabetespatienten kräver både helhetssyn och aktuell kunskap. Hur kan kunskapsstyrningen bättre anpassas till den kliniska verkligheten och vardagen, särskilt i primärvården där patienterna sällan bara har en diagnos? 

Vi samlas i åtta diskussionsgrupper för att diskutera hur vi kan uppnå en diabetesvård som bättre kan möta den enskilda individens förutsättningar och behov. Var med och sätt agendan för framtidens diabetesvård.