Kommunikation i offentlig sektor 2026

Dagens moderator hälsar välkommen till årets mötesplats för kommunikatörer inom offentlig sektor. Under dagen ska vi ge insikter, konkreta take-aways och inspireras av hur andra offentliga organisationer framgångsrikt arbetar med kommunikation som verktyg.

Morgondagens medborgare formas inte bara av värderingar och fakta, utan av vardag, normer och social tillhörighet. Trots kunskap och goda intentioner agerar vi ofta tvärt emot vad vi säger. Vad innebär det för offentlig kommunikation?
Katarina Graffman, kulturantropolog, Uppsala universitet

Vilket värde kan och ska kommunikation bidra med? Används resurserna på bästa sätt? Är ännu en omorganisation verkligen svaret? 
Orolig omvärld och förändrat kommunikationslandskap innebär ett stort skifte i logik: från vertikal, rationell kommunikation till horisontell, samskapande, emotionellt och narrativt förankrad kommunikation.
Katarina Gentzel Sandberg, seniorkonsult, Gullers Grupp, om modellen Wheel of Value som används av ett antal aktörer i offentlig sektor för att tydliggöra hur kommunikation skapar värde i en modern organisation. Modellen är Gullers Grupps utveckling av den tyske kommunikationsforskaren Ansgar Zerfass modell Communication Value Circle för att kunna användas praktiskt och konkret och bidra till framtidssäkrade kommunikationsfunktioner.
Programpunkt i samarbete med Gullers Grupp.

När information saknas fylls tomrummen snabbt av rykten, oro och spekulationer. I en tid präglad av snabba händelser och informationspåverkan blir tydlig och närvarande kommunikation avgörande.
Emma Luukka, enhetschef på enheten för beredskap och respons, Myndigheten för psykologiskt försvar, delar perspektiv på varför det ofta är bättre att kommunicera tidigt – även när alla svar inte finns – och hur ledare och kommunikatörer kan skapa förtroende och trygghet i osäkra lägen.

Paus för nätverkande och diskussion.

Hur kommunicerar man när en samhällskritisk resurs faktiskt håller på att ta slut?
Sandra Nordström, kommunikationsansvarig på Sydvatten, berättar om arbetet med att få skåningar att minska sin vattenanvändning och om samarbetet med Länsstyrelsen Skåne och andra aktörer.
Vad har fungerat? Hur skapar man engagemang utan att skapa oro? Och vad kan vattenkrisen lära oss om Sveriges kommunikativa beredskap?

Hur får man människor att förändra sitt beteende och inte bara ta till sig information? Under Beredskapsveckan 2025 skiftade Malmö stad fokus från klassisk krisinformation och varningar om krisen eller kriget, till berättelser från Malmöbor om gemenskap och vikten av det egna ansvaret för varandras trygghet och säkerhet. Målet var att Malmöbor skulle börja se sina grannar som sitt första skyddsnät.
Alma Tabak, presschef och kommunikationschef och Tereza Franzén, projektledare för kampanjen och press och kriskommunikatör, Malmö stad, berättar om hur de började med en tydlig beteendeinsikt i botten och hur de skapade en strategi som inte bara kommunicerade beredskap, utan byggde den i praktiken.

När kriser slår till förväntar sig människor snabba, tydliga och trovärdiga svar. Ofta är det inte kommunikatörer som står längst fram utan experter, myndighetsledare eller journalister som plötsligt får ett enormt kommunikativt ansvar.
Ett samtal om hur det är att kommunicera i pressade lägen, vad som fungerar, vad som är svårt och hur man skapar förtroende när många behöver information snabbt.
Medverkande är Jale Poljarevius, polismästare på Polismyndigheten, Anders Tegnell, tidigare statsepidemiologen och numera senior expert på Folkhälsomyndigheten och Karin Magnusson, journalist och programledare på SVT.

Lunch och nätverkande med kollegor och branschkollegor.

Skatteverket har gått från att vara en fruktad fogde till en omtyckt servicemyndighet och är idag en av Sveriges mest förtroendeingivande myndigheter. Hur har de lyckats? Här delar de med sig av sina insikter om hur kommunikationen har utvecklats i takt med kunskapen om vad som bygger förtroende och viljan att bidra till samhället.

Hur kan vi kommunicera mer jämlikt och inkluderande på jobbet, i samhället och i vardagen? Region Värmland har i över 10 år arbetat med Schyst.se, en digital kunskapsbank för att öka medvetenheten om förutfattade meningar och främja allas lika värde. 
Anna Gärdin, kommunikatör, Region Värmland, om hur de gick från en tryckt handbok med över 30 000 exemplar till en omfattande digital plattform, ta del av insikterna från resan och lär dig konkreta metoder för att stärka din kommunikation.

Hur vet vi vilka insatser som gör skillnad i ungas liv? Beröringskartan visar hur offentliga aktörer kan 
använda AI‑baserat beslutsstöd som matchar verksamhetens utmaningar med relevanta insikter om ungas livsvillkor, attityder och beteenden.
Niklas Berg, seniorkonsult på Gullers Grupp, berättar hur insikterna skapar ett beslutsunderlag som gör det möjligt att omsätta Barnkonventionen och lokala visioner i praktisk handling, med tydlig riktning och effekt.
Programpunkt i samarbete med Gullers Grupp.

Eftermiddagspaus och mingel.

Hur kan AI hjälpa unga att fatta bättre beslut? I Sundsvalls kommun används AI för att skapa scenarier där unga får utforska konsekvenserna av olika vägval, från gängrekrytering och droger till utsatthet på nätet.
Andreas Killander berättar om Med livet som insats, ett exempel på hur AI, kommunikation och förebyggande arbete kan mötas för att skapa samhällsnytta. Men också om vad kommunikatörer kan lära av arbetssättet och hur AI kan engagera när det kommer till att lösa samhällsproblem.
Sundsvall har etablerat Sveriges första lokala AI-kommission, med ambitionen att samla offentlig sektor, näringsliv och akademi kring hur AI kan skapa konkret samhällsnytta.

Digital transformation i offentlig sektor kräver mer än teknik – den kräver mod, riktning och människor som vågar röra sig tillsammans över organisatoriska gränser. 
Anna Gärdin, Framtidsdirektör chef digitaliseringsavdelningen, Huddinge kommun, delar erfarenheter av hur man leder komplex förändring när svaren inte är givna och utveckling sker samtidigt som verksamheten pågår. Ett inspirerande pass om tvärgående rörelse, lärande i praktiken och hur förändringskommunikation kan bli en kraft som skapar verklig nytta i det offentliga uppdraget.

Hur är det att kommunicera när en hel stad berörs? När Kirunas ikoniska kyrka flyttas är det mer än ett byggprojekt. Det är en händelse fylld av identitet, historia och starka känslor hos invånarna. Hur kommunicerar man kring något så symboliskt på ett sätt som skapar förståelse, respekt och delaktighet?
Ulrika Huhtaniska, pressansvarig, och Johanna Fogman, eventansvarig på LKAB, delar med sig av arbetet bakom kommunikationen kring kyrkflytten i Kiruna. Det är ett unikt exempel på samhällskommunikation i praktiken där dialog, transparens, förtroende, lyhördhet och berättelser har varit avgörande för att nå fram i en komplex och känsloladdad process.

Summering av dagens insikter och avslutning av konferensen.

Mingel efter konferensen.