Hållbar Kommun 2025

Kommunerna har en viktig roll i att säkerställa att samhällsviktiga funktioner som äldreomsorg, vattenförsörjning och räddningstjänst fungerar även under kriser. För att uppnå detta är det nödvändigt att de förbereder med planer och övning för att hantera olika typer av kriser, såsom större elavbrott eller kemikalieutsläpp. Världen blir allt mer polariserad med grupperingar av stater med samma värdegrund som samarbetar djupare. Länder som Kina och Ryssland utmanar och ignorerar globala etiska överenskommelser. Staters näringsliv blir en förlängning av staten och ekonomi, affärer och råvaror används som verktyg för att driva staters särintressen. Detta skapar risker för kriser i länder med stort beroende av vissa råvaror och produkter och kan skapa störningar i leverantörskedjorna. I slutänden kan helt avgörande produkter för vård, omsorg och offentlig verksamhet bli bristvaror.

Försvarsindustrin är självklar som del i totalförsvaret, men andra sektorer inkluderar livsmedelsindustrin, energiindustrin, transportsektorn, bygg- och anläggningssektorn och telekommunikationssektorn, som alla kan vara med och bidra. Vi lyfter fram två case.

Extremväder som översvämningar och skogsbränder innebär stora risker för katastrofer och belastar samhällets infrastruktur, på grund av förstörda lager eller raserade vägar. Både privat och offentlig sektor har därför ett gemensamt intresse av att ta fram omställningsplaner. Enligt Boverket uppgår kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder i Sverige till cirka 200 miljarder kronor (2021), där skydd mot översvämningar står för den största delen. Det väcker frågor om hur finansieringen ska lösas, vilka erfarenheter de har som redan reparerat omfattande skador, och hur kommunerna agerar för att möta dessa utmaningar.

Aktuell Hållbarhets kommunranking, Miljöbästa kommun, mäter kommunernas aktivitet och ambition inom en rad olika områden i omställningen till ett hållbart och fossilfritt samhälle.

Redaktionen lyfter höjdpunkter från årets ranking och kommuner som har lyckats bäst i att integrera klimat- och hållbarhet i den kommunala vardagen. 

2025 genomförs rankingen för 17:e året i rad och består av en enkät med ett 30-tal frågor som skickas ut till landets kommuner samt insamlad statistik från flera olika källor.

De nominerade och vinnarna presenteras i fyra kategorier.

Finalister i kategorin Storstäder och storstadsnära kommuner (i bokstavsordning):

• Danderyd
• Göteborg
• Huddinge
• Järfälla
• Malmö
• Nacka
• Stockholm
• Sundbyberg
• Tyresö
• Upplands Väsby

Finalister i kategorin Mellanstora städer och kommunnära mellanstora städer (i bokstavsordning):

• Eskilstuna
• Gävle
• Helsingborg
• Kalmar
• Lund
• Södertälje
• Uppsala
• Växjö
• Örebro
• Östersund

Finalister i kategorin Mindre städer och tätorter (i bokstavsordning): 

• Falköping
• Gotland
• Katrineholm
• Ludvika
• Ronneby
• Skara
• Skellefteå
• Skövde
• Västervik
• Älmhult

Finalister i kategorin Landsbygdskommuner (i bokstavsordning):

• Arvidsjaur
• Arvika
• Bengtsfors
• Båstad
• Leksand
• Simrishamn
• Söderhamn
• Torsby
• Tranås
• Vetlanda

Naturkatastrofer, fredstida kriser och i yttersta fall krig kan orsaka stora skador på både människor och djur och deras livsmiljö. Det ställer höga krav på samhällets beredskap. Djur har en central roll för både livsmedelsförsörjning och andra viktiga funktioner. Men idag saknas ett nationellt centrum för katastrofmedicin för djur i jämförelse med vad som finns för människor. 

Nu pågår ett projekt för att utreda förutsättningarna för ett svenskt katastrofmedicinskt kompetenscentrum för djur, troligen det första i Europa. Syftet är dels att knyta ihop den centrala kompetens som behövs för att trygga livsmedelsförsörjningen i händelse av kris eller krig, men även att bistå i arbetet med att säkerställa djurens hälsa och välfärd. Kriget i Ukraina har visat på djurens, inte minst sällskapsdjurens, betydelse för civilbefolkningen.

EU-kommissionen har nyligen lanserat en strategi för en beredskapsunion. Vad innehåller den och hur väl förberett är Sverige idag i jämförelse med unionens andra  medlemmar? Kan vår kunskap till och med “gå på export”?

Demokratin är under press i världen och Sverige kan inte heller vi ta den för given. Vad bygger en stark demokrati bortom infrastrukturen för själva valet, det vill säga vallag och valsystem?

Vi kan alla bidra till att stärka skyddet och medvetenheten kring främmande makts säkerhetshotande aktiviteter. Det är tydligt att det finns sårbarheter i vårt samhälle som kan utnyttjas för att exempelvis komma över information, och digitaliseringen har gjort dagens samhälle extra sårbart. Men varje organisation, förvaltning och företag kan på egen hand ta initiativ för att freda sig, denna resa börjar som alltid med kunskap och insikter. Sen bygger man vidare på det.

-Hur ser hotbilden ut mot såväl privat som offentlig sektor?
-Hur bör vi välja strategi för att skydda oss?
-Hur arbetar myndigheter och företag tillsammans för att skydda oss mot icke-militära angrepp?

Välfärdsbrott innebär att skattepengar försvinner från stat och kommun, som får svårare att klara sitt uppdrag med olika bidrag och stöd till medborgarna. Hur kommer vi tillrätta med kriminaliteten inom välfärden? Hur försvårar och förebygger vi att det sker? Det finns fler exempel i det offentliga som bjuder motstånd för skydda allmänna medel - våra skattepengar.

Sverige har starka drag av både konsensus men också öppenhet och tillit. Men på väg mot en ny världsordning måste vi kanske tänka nytt kring hur vi skyddar viktiga samhällsfunktioner, utan att ge avkall på tillgänglighet och delaktighet. Var finns balansen mellan öppenhet och säkerhet? Hur kan vi bidra tillsammans för att uppnå den?

Idén föddes 2022, att grunda så kallade elevborgarråd för klimatet i landets kommuner. Grundtanken är att ge unga skolelever utan rösträtt en starkare känsla att det finns kanaler för att påverka närmiljön och en ökad framtidstro. Elevborgarråden vill göra det konkret hur civilsamhället och kommunerna kan kroka arm för att möta de stora frågorna. För projektidén som är sprunget ur den ideella föreningen Klimatklubben, väntar nu en ny fas.