EU Sustainability Regulations 2026

Frukostseminarium med talare Annika Ramsköld, hållbarhetschef Vattenfall.
Partner: Vattenfall

Moderator inleder dagen.

EU:s nya regelverk förändrar spelplanen för företag och investerare. Vi inleder med en initierad genomgång av nuläge och senaste nytt.

• Gröna given 2019–2026: Vad vill EU och hur kan näringslivet svara?
• EU:s klimatstrategi: Risker och möjligheter i ett internationellt perspektiv
• Så påverkar EU:s regelverk svensk ekonomi i en orolig omvärld

EU-kommissionens Omnibuspaket, som började läggas fram i början på fjolåret, är olika förenklingsförslag för att lyfta bort regelbörda för företag. Förslagen syftar bl a till att öka konkurrenskraften. Vilka är de främsta förändringarna för hållbarhetsrapportering (CSRD), företagsansvar (CS3D) och EU-taxonomin? Vad innebär Omnibuspaktet konkret och hur ska företagen förhålla sig till dessa förenklingar och uppskjutna tidsplaner.

Hållbarhetschef måste navigera i ett landskap där spelreglerna för hållbarhetsarbetet i Europa förändras. EU:s regelverk uppdateras och förändras nu i snabb takt. Det kräver ständig omvärldsbevakning och flexibilitet. Samtidigt har företagen egna och andras klimat- och hållbarhetsmål, styrt av interna och externa faktorer alltifrån konjunktursvängningar till en komplexitet i leverantörskedjan.

Vilka strategier fungerar när förutsättningarna snabbt förändras? Och hur behåller man engagemanget – både sitt eget och organisationens – när vägen mot hållbarhet är allt annat än rak?

CSRD är EU:s hörnsten för hållbarhetsrapportering, med nya standarder (ESRS) och en fas-in som påverkar allt fler företag.

Efter att unionen antagit ett nytt klimatmål för 2040 ska unionens hela klimatlagstiftning ses över. Det pågår en dragkamp om vem som ska få utnyttja utsläppsutrymmet. I centrum finns utsläppshandelssystemet ETS1, centralt för omställningen av industrin, och det nya ETS 2, som kommer att driva förändringar på trafikområdet.
Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker, författare till ESO-rapporten "Temperaturhöjning i klimatpolitiken" ger en lägesrapport.

I år trädde CBAM in i sin definitiva fas. Importörer av varor med höga utsläpp måste nu rapportera, verifiera och täcka upp för utsläppen genom CBAM-certifikat. Företag ska med andra ord betala för koldioxidutsläpp vid import. Vi följer upp hur det har gått och går. Vilka blev effekterna på marknaden? Vad kan göras för att optimera systemet?

EUDR kräver att produkter och råvaror på EU-marknaden är fria från avskogning. I december 2025 röstade EU-parlamentet ja till att ändra i förordningen, EUDR. Det innebär bland annat att tillämpningen skjuts upp ett år. Men vad händer under tiden?

EU:s Circular Economy Act (CEA) väcker frågor om hur snabbt näringslivet kan ställa om till nya krav på återvinning och resurseffektivitet. Vilka incitament och kontrollmekanismer kan backa upp direktivet, som kopplar samman industriell konkurrenskraft, strategisk autonomi och nya krav på material- och avfallsflöden?

CEA hakar också i tidigare och pågående regelarbete: REACH, Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR), Digital Product Passport (DPP) och EU Critical Raw Materials Act (CRMA).

Daniel Slunge, forskare i miljöekonomi vid Göteborgs universitet med specialkompetens inom EU:s regelverk för cirkulär ekonomi, förklarar sambanden och diskuterar centrala implementeringsutmaningar och vägval framåt.

EU:s nya förpackningsförordning fokuserar på minskad förpackning, återanvändning och materialåtervinning. Hur påverkar det företagen att använda mer återvunnet material i sina förpackningar? Vad behöver man ha på plats i processer? Behöver design ses över och hur blir det leverantörskraven? Vi förklarar vad som gäller från 12 augusti 2026, tidsplanen för implementeringen och eventuella övergångsregler som gäller för befintliga förpackningar.

EU vill stärka principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete mellan kvinnor och män. Europeiska unionen har därför klubbat ett lönetransparensdirektiv så att det blir ökad insyn i lönesättningen. Det ska vara implementerat i svensk lag senast den 7 juni 2026 och gäller för alla arbetsgivare, såväl privata som offentliga.

Vi går igenom vilka obligatoriska krav som gäller, hur de kopplar till hållbarhetsrapportering och hur företag bör tänka.

Det som tidigare var förslag till nya lagar och regler är omknådad till praktisk juridik. Juristerna kliver på och inleder samarbete med nya kollegor; ingenjörer, kommunikatörer eller ekonomer - och vad händer? Hur får vi syn på vad som kan vara en dold osäkrad laddning med missförstånd och konflikter? Vilka utmaningar blir det internt?  Skillnader i arbetssätt, språkbruk och inte minst syn på risk är faktorer att ta ställning. Hur bygger man broar mellan professionerna för att mota bort ineffektivitet, frustration och förmåga att fånga upp att viktiga frågor inte faller mellan stolarna?

Moderator sammanfattar och avslutar dagen.