Guldpillret 2025

Hembehandling minskar användningen av intravenös antibiotika hos intensivbehandlade leukemipatienter

Karolinska Universitetssjukhuset har, genom ett nära samarbete mellan hematologkliniken och Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), utvecklat en ny vårdmodell för patienter med akut myeloisk leukemi (AML) som drabbas av febril neutropeni. I stället för att dessa patienter rutinmässigt vårdas på sjukhus och får intravenös antibiotika, kan de nu behandlas tryggt i hemmet. Projektet har inneburit att rutiner för identifiering och behandling av feber i neutropeni har anpassats för hemsjukvård, inklusive möjligheten att ge intravenös antibiotika i hemmet. Resultaten är slående: antalet dagar med intravenös antibiotika har minskat med 40 procent och antalet vårddygn med 50 procent, utan att patienternas säkerhet eller överlevnad har påverkats negativt. Färre än två procent av patienterna behövde uppgraderas till högre vårdnivå och ingen av dessa avled. Arbetet bryter mot internationella riktlinjer men visar att individualiserad och strukturerad hemvård är både säker och effektiv för denna känsliga patientgrupp.

Projekt Hepatit C

I Region Kalmar har ett målmedvetet arbete lett till att fler patienter med kronisk hepatit C får tillgång till effektiv och biverkningsfri tablettbehandling. Genom att systematiskt gå igenom alla anmälda fall och aktivt kontakta personer utan uppföljning, har projektgruppen identifierat och behandlat individer som annars riskerat att falla mellan stolarna. Cirka 200 brev har skickats ut, över 80 personer utan uppföljning har identifierats och 25 har behandlats och botats från kronisk hepatit C. Ytterligare 50 personer har fått besked om utläkt infektion. Arbetet har minskat sjuklighet, ökat patientsäkerheten och bidragit till en mer jämlik vård. Projektet ligger i linje med nationella och globala mål om att eliminera hepatit C som folkhot till 2030 och visar hur enkla, systematiska insatser kan göra stor skillnad för folkhälsan.

LiSIE – långsiktig forskning om litiumbehandling vid bipolär sjukdom

LiSIE-projektet vid Umeå universitet och Region Norrbotten är en unik, långsiktig studie som under 15 år analyserat data från över 1750 patienter och 50 års journaler för att förbättra och individualisera litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Studien har gett svar på avgörande frågor om varför patienter avslutar litium, hur njur- och sköldkörtelfunktion påverkas och återhämtas, samt hur risken för återfall varierar beroende på sjukdomstyp. Resultaten har lett till bättre förståelse för biverkningar, möjliggjort mer individanpassad behandling och visat att vissa biverkningar är reversibla. LiSIE har haft stor påverkan på klinisk praxis och bidragit till säkrare och mer effektiv läkemedelsanvändning vid en av de mest allvarliga psykiska sjukdomarna.

Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård

Gränbyprojektet i Uppsala har genom ett unikt samarbete mellan sjukhus, läkemedelsbolag och privata aktörer skapat en mer personcentrerad och decentraliserad cancervård. Projektet har bland annat utbildat patienter i att själva ta subkutana injektioner hemma, vilket minskar behovet av sjukhusbesök. Hälsoekonomiska analyser visar att behandling i Gränby är mer kostnadseffektiv än på sjukhuset. Projektet har också frigjort resurser på Akademiska sjukhuset, som nu kan ta emot fler patienter i kliniska studier och från andra regioner.

Process för hantering av restnoterade läkemedel.

Region Uppsalas läkemedelsteam har tagit fram en flexibel och snabbfotad modell för att hantera restnoteringar av läkemedel, ett växande problem i svensk sjukvård. Teamet, bestående av experter från flera discipliner, träffas varje vecka för att analysera aktuella och kommande restnoteringar. Rekommendationer och alternativa behandlingsvägar paketeras och görs lättillgängliga via regionens samverkanswebb och journalsystemet Cosmic. Denna process ger vårdpersonal konkret stöd och säkrar att patienterna får en trygg och säker läkemedelsanvändning även vid bristsituationer. Modellen har stor uppmärksamhet och spridning, både inom och utanför regionen, och har lyfts fram som ett föredöme i sjukvårdsregion Mellansverige. Genom att snabbt ta fram och sprida information om restnoteringar och alternativa lösningar bidrar teamet till ökad patientsäkerhet och effektivare läkemedelsanvändning.

Ett smart erbjudande till patienten – digital läkemedelsuppföljning vid obesitas

Centrum för obesitas i Stockholm har infört en digital uppföljning av läkemedelsbehandling för patienter med obesitas. Genom appen "Alltid öppet" kan patienter själva rapportera biverkningar och få vägledning från vårdpersonal, vilket möjliggör att läkare kan förskriva till fler patienter samtidigt och delegera uppföljningen till andra yrkeskategorier. Den digitala interaktionen har ökat kunskapen om nya obesitasläkemedel hos både personal och patienter, förbättrat följsamheten till behandlingen och lett till att fler patienter kan använda den mest effektiva dosen utan att alltid behöva gå upp till maxdos. Detta har bidragit till en mer hållbar och kostnadseffektiv användning av dyra läkemedel, samtidigt som patientsäkerheten och behandlingsresultaten har förbättrats.

Skapa kunskapsstöd – snabbare och bättre patientinformation med AI

Regionala cancercentrum har i ett pilotprojekt visat hur generativ AI kan effektivisera framtagandet av evidensbaserade kunskapsstöd för patienter. Genom att träna en språkmodell på nationella vårdprogram och riktlinjer kan utkast till patientinformation tas fram snabbt och målgruppsanpassat, medan kliniska experter fokuserar på kvalitetssäkring. Projektet har visat att tiden för att skapa nya vårdplaner kan kortas med 6–9 månader, samtidigt som kvaliteten bibehålls eller höjs. Fler patienter får snabbare tillgång till uppdaterad och korrekt information om sina behandlingar, vilket ökar tryggheten, minskar oplanerade vårdkontakter och kan leda till effektivare läkemedelsanvändning.

mAbSelect SuRe – innovation för rening av biologiska läkemedel

Sophia Hobers arbete vid KTH har lett till utvecklingen av mAbSelect SuRe, en teknik för att rena monoklonala antikroppar som används i avancerade biologiska läkemedel. Denna innovation har blivit central för kvalitetssäkringen av moderna läkemedel och används globalt, bland annat för världens mest sålda läkemedel Humira. Under de senaste fem åren har andelen avancerade läkemedel ökat med 70 procent och står nu för en tredjedel av den globala läkemedelsomsättningen. mAbSelect SuRe har bidragit till Cytivas tillväxt och skapat hundratals nya jobb i Sverige. Tekniken har haft avgörande betydelse för att möjliggöra säker och effektiv produktion av biologiska läkemedel, vilket i sin tur gynnar patienter världen över.